Kompetenceudvikling i arbejdslivet - Artikler

Læring på arbeidsplassen er mer aktuelt enn noen gang. Nye arbeidsmåter og nytt utstyr krever ny kompetanse. Når det er mangel på ressurser, oppstår gjerne behov for å finne mer effektive løsninger med endret oppgavefordeling og bedre logistikk for å jobbe smartere. Kan læringssirkler være et av de gode svarene på dagens utfordringer på arbeidsplassene?…

– Jeg skulle ønske fremtidsbildet for regionen så litt annerledes ut, men rapporten om framtidens kompetanse i Buskerud gir oss det beste utgangspunktet for å snu dette scenariet, sier Heidi Granli, ordfører i Gol kommune i Hallingdal. Alle regionene i fylket har en kompetanseutfordring, og aller størst vil kompetansegapet bli for Hallingdal-regionen dersom en ikke…

Lärande är något som sker varje dag på de flesta arbetsplatser. Men hur ska vi få syn på lärandet? Genom att använda sig av validering kan företag stärka medarbetarnas självkänsla och skapa en arbetskultur där lärande står i centrum. Här berättar Nacka vatten och avfall om hur de jobbar med lärande och validering.

AI-kompetens är särskilt efterfrågat inom två branscher visar Almegas nya verktyg.

Svenska regioner har ett ansvar för kompetensbehov som är reglerat i lag. Skåne får utgöra exempel och berättar här om sitt arbete med prognoser och dialoger med till exempel branschorganisationer och arbetsmarknadens parter för att ta reda på hur kompetensbehoven ser ut.

Kompetensgapet på svensk arbetsmarknad gör att ett av fyra rekryteringsförsök misslyckas. Svenskt Näringsliv ser att matchningsproblemen har sin grund i att för få går ut gymnasieskolan utan en examen och fler behöver läsa en yrkesutbildning.

Sverige har hög arbetslöshet samtidigt som arbetsgivarna har svårt att rekrytera. Rekryteringsbehoven – som är utbredda – drivs på av digitaliseringen, klimatomställningen och säkerhetsläget.

-Tiltak for å åpne arbeidslivets dörer for unge med funksjonsnedsettelse i Island

I Island utdeles et antall ærespriser hvert år for fremragende aktiviteter innenfor skolesamfunnet. Det dekker alle skoletrinn, fra barnehager til universiteter. Det er landes president, Halla Tómasdóttir, som utdeler prisene i Bessastaðir, presidentens offisielle bosted. Hele landet kan fölge med utdelingen på TVen.

Læringscirkler har eksisteret i forskellige variationer i mere end 100 år. Nu bruges de til kompetenceudvikling, som tager udgangspunkt i medarbejdernes arbejdsliv i offentlige og private virksomheder, men tidligere har cirkler både støttet demokratiopbygning, folkesundhed og hobbyarbejde.

Hun var nyutdannet sykepleier og opplevde første dag på jobb som et sjokk. Hun hadde vært heldig å få jobb på hudavdelingen på et sykehus. Da hun møtte opp, ble hun introdusert for jobboppgaver og vist rundt på avdelingen. Pasientene hadde alvorlige hudsykdommer, med svært omfattende hudskader. Slike voldsomme utslag av sykdom hadde hun ikke…

Hur kan kontinuerligt lärande på svenska bli hållbart i ett litet utbildningsfält? Genom att sudda ut gränser mellan regioner och utbildningsformer och våga tänka nytt. Under två år har projektet Lärsam samlat modiga aktörer i Svenskfinland kring gemensamma lösningar, nya arbetssätt och en starkare gemenskap.

-viktig for pasientenes sikkerhet og de ansattes trivsel og inkludering.

SeQF fyller tio år – men få känner till systemet som ska stödja det livslånga lärandet. På en jubileumskonferens i november 2025 diskuterades hur kunskap om referensramen kan spridas och hur den kan bli det verktyg för livslångt lärande som den är tänkt att vara.

At the Oasen Care Centre in Mariehamn on Åland, and in the municipality of Porsgrunn in Telemark, elderly care faces the same challenges: the need for continuous professional development among employees in a busy everyday environment. Both are taking part in a new NLL project on learning circles, which brings new energy and insights into…

På plejehjemmet Oasen i Mariehamn på Åland og i Porsgrunn kommune i Telemark står ældreplejen over for de samme udfordringer: behovet for løbende kompetenceudvikling blandt medarbejdere i en travl hverdag. Begge deltager i et nyt NLL-projekt om læringscirkler, som bringer ny energi og indsigt ind i ældreplejen.

Stor dansk uddannelsesreform skal få flere til at vælge erhvervs- og professionsuddannelser. Reformen er blandt andet inspireret af Norge. Professor Ane Qvortrup har analyseret de norske erfaringer og vurderet, hvad Danmark kan efterligne, og hvad man helst skal undgå at kopiere.

Clarissa Poulsen er i dag koordinator for færøsk som andetsprog i det færøske undervisningsdirektorat i Torshavn.