Lärsam knöt ihop Svenskfinlands lärande genom nya arbetssätt

– Man blir glad när man ser att det finns så många sköna typer i Svenskfinland, säger Roland Träskelin med glimten i ögat.

Han är projektsakkunnig vid Åbo Akademi med fokus på personalens kompetensutveckling och framtidens kunnande. Under de tre senaste åren har han varit starkt involverad i det regionöverskridande projektet Lärsam, som samlat ett brett spektrum av svenskspråkiga utbildningsanordnare i Finland.

Ambitionen har varit att skapa en gemensam arena för kontinuerligt lärande på svenska.

– Vad menar vi egentligen med kontinuerligt lärande? Det var den allra första frågan vi behövde ta itu med när vi inledde samarbetet, säger projektledaren och huvudkoordinatorn Mona Riska.

En gemensam utvecklingsplattform

Under projektets gång har Lärsam fungerat som en gemensam utvecklingsplattform i Svenskfinland. Här har aktörer från yrkesutbildning, högskolor, universitet och andra delar av utbildningsfältet arbetat tillsammans i tematiska arbetspaket och testat nya arbetssätt. Man har utarbetat modeller och byggt strukturer för samverkan som tidigare saknats.

Fokus har legat på framtida kompetenser och lärstigar, kundorientering samt värdeskapande samarbete med arbetslivet.

– Hur kan utbildningsanordnare bli snabbare, mer flexibla och bättre rustade för framtiden? En central fråga har också varit personalens egen kompetensutveckling, berättar Mona Riska.

AI fick oplanerat en stor roll

Projektet har varit strukturerat kring fem arbetspaket (se faktaruta). De som intervjuas i den här artikeln har alla haft ansvar för varsitt paket. Bland de konkreta aktiviteterna som riktats utåt kan till exempel nämnas sju större offentliga föreläsningar där 900 deltagare anmälde intresse.

– AI blev lite oplanerat ett stort tema eftersom det aktualiserades just då, men Lärsam är så mycket mer än den enskilda delen som fick stor synlighet, säger Roland Träskelin.

När de två projektåren nu går mot sitt slut är alla överens om att Lärsam bidragit till att öppna dörrar mellan utbildningsformer och regioner. Projektet har visat att samverkan inte bara är möjlig, utan nödvändig i ett minoritetssammanhang.

– Utbildningsmarknaden är liten på svenska i Finland. Trots olika lagstiftning är våra utmaningar likartade, och vi behöver nya smarta lösningar för att kunna erbjuda ett så brett utbud som möjligt, säger Mona Riska.

Dramatiska saker hände

Under projektperioden förändrades förutsättningarna dramatiskt. Regeringens plötsliga och omfattande nedskärningar, särskilt inom yrkesutbildningen och det kontinuerliga lärandet, påverkade både verksamheten och framtidsutsikterna.

Lärsam blev inte bara en plats för utveckling, utan också ett sammanhang för gemensam reflektion, stöd och strategiskt tänkande i en tid av osäkerhet.

– En sak är ganska säker. Vi kommer inte heller framöver att få mera pengar. Det gör det ännu svårare att arrangera kontinuerligt lärande, och därför behöver vi ta i bruk de modeller vi utvecklat under projektets gång, säger Mona Riska.

Arbetslivet satte riktningen

Roland Träskelin, som också är kommunalpolitiker, konstaterar att det för tillfället är mycket svårt att frigöra resurser för kontinuerligt lärande.

– Svenskfinland är litet och vi kan inte ha en hur stor palett som helst. Vi måste träffa rätt med det vi gör.

Därför genomförde man genast i början av projektet många strategiska och målinriktade intervjuer med näringslivets organisationer, bland dem Handelskammaren i Finland. Insikterna man fick blev vägledande för det fortsatta arbetet.

– Näringslivet uppmuntrade oss att agera snabbare än vi gör just nu när det gäller att skapa nya utbildningar som de behöver. De lyfte också fram svårigheten med att veta vilken utbildningsinstitution de ska vända sig till när ett kompetensbehov uppstår, säger Harriet Bystedt som varit ledare för utvecklingsarbetet inom projektet.

Modeller som stöd – inte facit

Bland de konkreta mallar man utarbetat finns bland andra en kompetensutvecklingsplan som är tänkt att fungera på organisationsnivå, samt en modell för kartläggning av arbetslivets behov. Harriet Bystedt visar också upp flera andra lösningar som tagits fram.

– Vi har arbetat fram fem case med tillhörande lärstigar, så kallade personas. De kan användas både internt och externt och ge vuxna idéer om hur den egna utvecklingen kunde se ut.

Inga modeller ska ändå kopieras rakt av. Under projekttiden har det blivit ett faktum.

– Det handlar mer om ett förhållningssätt och modellerna fungerar som inspiration till hur man kan arbeta. Eftersom vi alla är olika finns det inga spikraka stigar. Man måste själv vara aktiv och engagerad, säger Roland Träskelin.

Broar mellan utbildningsformer

I Finland finns det knappt 300 000 människor som har svenska som sitt eget språk, och de är spridda över ett stort geografiskt område. Trots det gemensamma språket är samarbete mellan utbildningsanordnare, särskilt mellan olika utbildningsstadier, ingen självklarhet. Historiskt har murarna ofta varit höga, både organisatoriskt och kulturellt.

– Vid Åbo Akademi har vi stor nytta av ett bredare samarbete kring kontinuerligt lärande, eftersom det ger oss möjlighet att lära oss mer av andra utbildningsanordnare om samarbetet med arbetslivet. Hur kan vi till exempel bli bättre på att fånga upp våra alumner? frågar Träskelin.

En gemenskap som lever vidare

När projektet snart avslutas med ett öppet slutseminarium i mars 2026 kan deltagarna se tillbaka på en intensiv projektperiod.

För Anna Stenman, fortbildningsplanerare vid Yrkeshögskolan Novia, är Lärsam det första projekt hon deltagit i. Som projektkoordinator har hon haft den unika rollen att få vara med i samtliga arbetspaket och aktiviteter.

– Lärsam sätter ribban högt för framtida projekt. Det kommer att bli tomt, för vi har haft en fin gemenskap och samhörighet. Jag har fått en helt annan bild av de andra utbildningsanordnarna i Svenskfinland, och det skapar trygghet i vardagen att veta vem man kan ta kontakt med när ett behov uppstår.

Färdig färdplan för framtiden

För den svenskspråkiga utbildningssektorn i Finland innebär Lärsam ett viktigt steg mot ett mer sammanhållet, tillgängligt och framtidsinriktat system för kontinuerligt lärande. Projektet har tydliga beröringspunkter också i ett nordiskt perspektiv.

Redan nu finns det en färdig färdplan för projektet och det fortsatta samarbetet.

– Det är en sak som inte alls är självklar när ett projekt slutar, men det känns som att vi jobbat med rätt saker, på rätt sätt, säger Harriet Bystedt.