Hur ser Sveriges kompetensgap ut?

Myndigheter och arbetsmarknadens parter är överens: Trots hög arbetslöshet har arbetsgivare svårt att rekrytera. Det finns ett gap mellan den kompetens som arbetssökande har och den som arbetsgivarna eftersöker.

Klimatomställning, AI, digitalisering, säkerhetsläge och demografiska förändringar skapar behov av nya kompetenser.

Enligt näringslivsorganisationen Svenskt Näringsliv finns det också orsaker till kompetensgapet som börjar redan i svensk grund- och gymnasieskola. Se artikeln om kompetensgapets orsaker enligt Svenskt Näringsliv.

66 procent av alla företag har svårt att rekrytera enligt Svenskt näringslivs rapport om rekrytering hos företag som görs vartannat år (SVN-rapporten). Den siffra som har varit hög sedan 2017. De län som har svårast att rekrytera är Skåne (77 %), Kalmar och Södermanland (74 %) samt Norrbotten och Kronoberg (73 %).

Läs även om hur regionerna arbetar med kompetensgapet.

Efterfrågad utbildningsnivå och erfarenhet

42 procent av företagen vill anställa personer med utbildning från gymnasieskolan eller komvux, inklusive yrkesvux enligt SVN-rapporten. Bland de största bolagen är det 50 procent som efterfrågar den nivån.

Sju av tio företag säger att brist på relevant yrkeserfarenhet är ett hinder för rekrytering. Även rätt utbildning är ett stort skäl.

Hur hanterar arbetsgivarna kompetensgapet?

När kompetens saknas eller rekrytering misslyckas tar arbetsgivarna till andra lösningar. De kan till exempel sänka kraven vid anställning eller förlänga rekryteringstiden enligt SVN-rapporten.

Inom vissa yrken väljer arbetsgivare att i stället eller som ett komplement satsa på lärande på arbetsplatsen för befintlig personal eller för inskolning. Montörer är ett yrke där företagen i första hand utbildar internt enlig Industrirådet.

Personliga förmågor kan avgöra

Personer utan rätt formell utbildning är attraktiva för arbetsgivare om de har vissa personliga egenskaper och förmågor (mjuka kompetenser). Särskilt inom handel och besöksnäring värderas personliga egenskaper i kombination med praktisk erfarenhet högt. Svenskt Näringsliv har frågat arbetsgivare vad de tänker om egenskaper och förmågor vid rekrytering (se faktaruta 2).

Faktaruta 2 – egenskaper och förmågor som är viktiga vid rekrytering

Förändringar skapar behov av ny kompetens

Rekryteringsbehoven är särskilt utbredda inom it, teknik och delar av industrin, inom kommuner där fler undersköterskor, vårdbiträden och sjuksköterskor behövs, i regioner som behöver läkare, sjuksköterskor och biomedicinska analytiker samt hos staten där behoven är störst inom systemutveckling och systemförvaltning. Läs vidare i SVN-rapporten, hos SKR (Sveriges kommuner och regioner) och Arbetsgivarverket.

Förändringar i samhället driver på behovet av ny kompetens:

• Sverige får allt färre i arbetsför ålder. Enligt SKR behöver därför äldreomsorgen 32 procent fler anställda till 2033.
• Teknisk kompetens (STEM – naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik) fortsätter ha en stark efterfrågan och SVN-rapporten anger att exempelvis kompetens inom el, teknik och digital infrastruktur efterfrågas i alla sektorer.
• Högre utbildning är avgörande för att utveckla den kompetens som behövs för att möta teknologiska förändringar, klimatomställningen och global konkurrens, enligt SVN-rapporten.
• Behovet av AI-kompetens ökar men ligger ännu bara runt 4 procent. Se artikel om behov av AI-kompetens.

Faktaruta 3 – rekryteringsvägar