25/03/2026

Sverige

Digitala kompetenser, Kompetensutveckling, AI

2 min.

Behovet av AI-kompetens fördubblat på ett år

AI-kompetens är särskilt efterfrågat inom två branscher visar Almegas nya verktyg.

Medelålders man med skägg i kavaj.

– Det är någonstans runt 4 procent av alla jobbannonser som nämner AI på något sätt, säger Jonas Jegers från Almega.

Inom tjänstesektorn blir behoven av AI-kompetens synlig inom många yrken enligt arbetsgivarorganisationen Almegas nya kompetensbarometer, även om det ännu bara efterfrågas i en bråkdel av alla skriftliga rekryteringar.

– Det är någonstans runt 4 procent av alla jobbannonser som nämner AI på något sätt, säger Jonas Jegers, näringspolitiks expert på Almega. Samtidigt är det en fördubbling på ett år.

Almega har tagit fram ett nytt AI-verktyg för att titta på kompetensbehov generellt, för alla sektorer. Verktyget ger en bild av det senaste årets uppemot 800 000 utlysningar i Arbetsförmedlingens platsbank, på Linkedin och övriga delar av svenska internet. Det visar hur efterfrågan ser ut i olika branscher och regioner samt hur behoven av olika yrken och kompetenser har ökat och minskat över tid.

När de tittar närmare på vilken typ av AI-kompentens som efterfrågas generellt så handlar det om att använda, utveckla, ansvara för och hantera AI – vilket kräver kompetens på skilda nivåer, från expert- till användarkompetens.

De branscher som efterfrågar AI-kompetens i högre grad är inte enbart sektorer inom data och it, som man kanske kan tro.

– Det är fler annonser inom ekonomi och juridik som nämner AI än vad det är inom data och it, säger Jonas Jegers.

Almega har i januari släppt en rapport om generativ AI i tjänstesektorn. 

– Vår rapport visade på att den kunskapsintensiva tjänstesektorn påverkas stort av AI, slutsatserna där får vi nu i bevis att det är just i dessa branscher vi ser efterfrågan. Att svenska företag vill öka sin produktivitet, genom att jobba med exempelvis generativ AI, är bra för vår tillväxt. AI som komplement kan vara en stor tillgång med då gäller det att vi även kompetensutvecklar våra, säger Jonas Jegers.

Se även artikeln som visar hur kompetensgapet ser ut i övrigt.

Fremtidens kompetencer – vi bygger bro over kompetencegabet

Artiklen er en del af vores serie om kompetencegabet og kompetenceudvikling i Norden med titlen “Future Skills” eller “Fremtidens kompetencer”.

Læs mere om projekt Fremtidens kompetencer her.

Nyeste artikler fra NLL

Hrefna Lind Ásgeirsdóttir og Anna Sigríður Þráinsdóttir

11/05/2026

Island

8 min.

Er Island drömmelandet å flytte til, få arbeide og bli part av samfunnet? Hvis svaret er ja, venter en stor utfordring, det gamle saga-språket, islandsk, skal læres. RUV, Islandsk Rikskringkasting, har utviklet en lösning på problemet i et samarbeide med myndighetene og en svensk organisasjon.

Þorgerður Þorkelsdóttir sitter innendørs og arbeider med lys ull på et bord.

05/05/2026

Island

7 min.

I slutningen av året 2024 ble en kontrakt undertegnet om et samarbeide mellom Islands eldste universitet í Reykjavík, og en liten skole i öst, Hallormsstadarskolen. Det förste studentkullet er nå i gang og deltar i en ny studielinje med fokus på kreativ holdbarhet. -Det er en gevinst å styre en skole langt fra storbyens stressfulle dager. Her går gamle tradisjoner...
Illustration av en receptbok med visp och sked på omslaget mot ljusblå bakgrund.

27/04/2026

Finland

4 min.

Finland satsar nu hårt på att samla alla ESF+-projekt inom livslångt lärande i ett gemensamt ekosystem. På uppdrag av Undervisnings- och kulturministeriet bygger Utbildningsstyrelsen nu upp en ny helhet. Projektledaren Marjo Äikäs har redan ett första konkret resultat att visa upp.

Share This