25/03/2026

Sverige

Digitala kompetenser, Kompetensutveckling, AI

2 min.

Behovet av AI-kompetens fördubblat på ett år

AI-kompetens är särskilt efterfrågat inom två branscher visar Almegas nya verktyg.

Medelålders man med skägg i kavaj.

– Det är någonstans runt 4 procent av alla jobbannonser som nämner AI på något sätt, säger Jonas Jegers från Almega.

Inom tjänstesektorn blir behoven av AI-kompetens synlig inom många yrken enligt arbetsgivarorganisationen Almegas nya kompetensbarometer, även om det ännu bara efterfrågas i en bråkdel av alla skriftliga rekryteringar.

– Det är någonstans runt 4 procent av alla jobbannonser som nämner AI på något sätt, säger Jonas Jegers, näringspolitiks expert på Almega. Samtidigt är det en fördubbling på ett år.

Almega har tagit fram ett nytt AI-verktyg för att titta på kompetensbehov generellt, för alla sektorer. Verktyget ger en bild av det senaste årets uppemot 800 000 utlysningar i Arbetsförmedlingens platsbank, på Linkedin och övriga delar av svenska internet. Det visar hur efterfrågan ser ut i olika branscher och regioner samt hur behoven av olika yrken och kompetenser har ökat och minskat över tid.

När de tittar närmare på vilken typ av AI-kompentens som efterfrågas generellt så handlar det om att använda, utveckla, ansvara för och hantera AI – vilket kräver kompetens på skilda nivåer, från expert- till användarkompetens.

De branscher som efterfrågar AI-kompetens i högre grad är inte enbart sektorer inom data och it, som man kanske kan tro.

– Det är fler annonser inom ekonomi och juridik som nämner AI än vad det är inom data och it, säger Jonas Jegers.

Almega har i januari släppt en rapport om generativ AI i tjänstesektorn. 

– Vår rapport visade på att den kunskapsintensiva tjänstesektorn påverkas stort av AI, slutsatserna där får vi nu i bevis att det är just i dessa branscher vi ser efterfrågan. Att svenska företag vill öka sin produktivitet, genom att jobba med exempelvis generativ AI, är bra för vår tillväxt. AI som komplement kan vara en stor tillgång med då gäller det att vi även kompetensutvecklar våra, säger Jonas Jegers.

Se även artikeln som visar hur kompetensgapet ser ut i övrigt.

Fremtidens kompetencer – vi bygger bro over kompetencegabet

Artiklen er en del af vores serie om kompetencegabet og kompetenceudvikling i Norden med titlen “Future Skills” eller “Fremtidens kompetencer”.

Læs mere om projekt Fremtidens kompetencer her.

Nyeste artikler fra NLL

Business meeting in a bright conference room with a speaker presenting to seated attendees around U-shaped tables.

15/04/2026

Norden

4 min.

On March 19, the advisory board of the Future Skills – Bridging the Competence Gap project met in Copenhagen to compare Nordic approaches to skills anticipation and tripartite reskilling for the green transition.
This article highlights examples from Denmark and Sweden on education–work cooperation, a national competence policy initiative from Norway, and rapid economic restructuring and reskilling needs in Finland.

Felix Abraham Unogwu

13/04/2026

Danmark

5 min.

Med udgangspunkt i it-undervisning skaber ReDI School jobmuligheder for primært kvindelige flygtninge og indvandrere. Det sker gennem undervisning i it på flere niveauer og ved at give kursisterne netværk i relevante brancher. I Malmø foregår det i samarbejde med kommunen, hvilket giver flere fordele for alle parter.

Two smiling people sitting outdoors on a bench in bright sunlight in an urban setting.

10/04/2026

Norden

3 min.

Across Greenland, stakeholders are rethinking how to support young people who are not in education, employment or training (NEET).

Share This