Finland – bäst i klassen när det gäller vuxnas grundläggande färdigheter

– Visst hade vi förväntat oss goda resultat i Finland, men kanske ändå inte riktigt så här bra. Den allmänna uppfattningen var att de försvagade finländska PISA-resultaten också skulle synas i PIAAC, men de unga klarade sig mycket bra här, säger Joonas Mannonen.

Han är nationell forskningsledare för PIAAC Finland och låter märkbart överraskad och glad. Finland placerar sig nämligen på en internationell toppnivå när det gäller grundläggande färdigheter hos 16–65 åringar i PIAAC 2023. Här mätte man de vuxnas grundläggande färdigheter i läsning, räkning och adaptiv problemlösning. De nordiska länder som deltog presterade överlag på en mycket hög nivå.

Finländarna läser mycket

Joonas Mannonen lyfter spontant fram ett område där Finland sticker ut jämfört med de övriga nordiska länderna:

– De andra nordiska länderna klarade sig också bra, men vi har nog väldigt bra läsare i Finland.

Landet har nämligen det högsta medelvärdet i läsfärdigheter bland de deltagande länderna, det vill säga 296 poäng. Det här medelvärdet är 36 poäng högre än i OECD-länderna i genomsnitt. Japan och Sverige uppnår andra respektive tredje plats, och på jumboplats kommer Chile.

Joonas Mannonen ser flera orsaker till den höga kunskapsnivån i Finland:

­– Utbildning och läsning har länge värderats högt i vårt land. Självfallet beror det också på att finländarna läser mycket, och undersökningen visade att vi har förhållandevis få människor som läser väldigt lite.

Äldre läsare blev ännu bättre

Tyvärr är det inte lika väl ställt med läsfärdigheterna i alla länder. Bland de 31 OECD-länder som deltog i undersökningen har cirka en fjärdedel bristande kunskaper.

I den här undersökningen var det endast Finland och Danmark som lyckades med bragden att som helhet förbättra sina resultat gällande läsfärdigheter jämfört med den förra undersökningen som genomfördes 2012. I Finland var det endast 16–19-åringarna och 60–65-åringarna som presterade på samma nivå som 2012.

Joonas Mannonen kan konstatera att i Finland fortsätter kunskapsutvecklingen med andra ord långt in i vuxenlivet, och det är något han också starkt rekommenderar. Under de tolv månader som föregick undersökningen hade 61 procent av den vuxna befolkningen i Finland deltagit i någon form av vuxenutbildning.

Världens lyckligaste land

Finland brukar också hamna i topp när World Happiness Report utser världens lyckligaste land. I PIAAC-undersökningen märks samma fenomen. Nio av tio finländare i åldrarna 16–65 år är nöjda med sitt liv. Det här är en större andel än i något annat deltagarland.

– Man kan konstatera att ju högre färdighetsnivå, desto nöjdare tenderar man att vara med sitt liv. Därtill upplever man sig som friskare, och positiva grundläggande färdigheter har också ett samband med en högre inkomstnivå, säger Joonas Mannonen.

Han kopplar goda läsfärdigheter till ett annat högaktuellt ämne som undersökningen också tagit fasta på. Det handlar om hur väl man som medborgare upplever att man politiskt kan påverka sin situation och lita på andra människor. I Finland, liksom andra nordiska länder, där läskunskaperna är goda, upplever man därtill att man kan påverka och lita på andra människor.

Joonas tycker inte att sambandet är särskilt långsökt i ett informationssamhälle.

– Vi bombas med information, och möjligheten att påverka och tilliten blir snabbt lidande om man har svaga läsfärdigheter och inte kan utvärdera information från olika källor.

De äldre behöver få lära sig nytt

Man brukar säga att man inte kan lära gamla hundar sitta, men internationellt sett hör Finland till ett av de få länder där den vuxna befolkningen har bättre färdigheter än för drygt tio år sedan. Joonas Mannonen nämner som exempel att personer födda på 1970-talet klarat sig bättre när det gäller till exempel läsfärdigheter än vad de gjorde för tio år sedan.

– I de flesta länderna syns det en tydlig trend att kunskaperna i genomsnitt blir sämre när man blir äldre, men man kan på olika sätt upprätthålla sitt kunnande och det lönar sig absolut. Därför borde man inom vuxenutbildningarna erbjuda också äldre i samhället fler möjligheter att få lära sig nya saker.

Finländarna räknar bra

Om man tittar på räknefärdigheterna i Finland klarade sig landets 16–65-åringar bäst av alla länder och även här har man lyckats förbättra sina resultat sedan förra undersökningen.

När det gäller den adaptiva problemlösningsförmågan, får Finland ändå nöja sig med att dela sin första plats med Japan om man tittar på befolkningen som helhet. Men om man enbart tittar på den grupp som har utmärkta färdigheter når hela 13 procent av befolkningen upp till den höga prestationsnivån. Japan kommer tätt efter med sina 10 procent, och därefter följer Danmark, Norge och Sverige.

Svårt för nyfinländare att hävda sig

Här är det kanske dags för Finland att sluta hurra och titta lite mera på hur det ser ut inom det egna landet. I Finland är skillnaderna i den genomsnittliga kunskapsnivån mellan kvinnor och män marginella, men däremot är skillnaderna mellan åldersgrupperna betydligt större än i OECD-länderna i genomsnitt.

Ett annat område som Finland har orsak att fundera på är att skillnaderna i läsfärdigheter mellan majoritetsbefolkningen och första generationens invandrare är stora i jämförelse med andra länder stora. Skillnaden minskar betydligt när man tar socioekonomiska bakgrundsfaktorer i beaktande, men är fortfarande en av de största.

Joonas Mannonen lyfter fram svårigheten med att kunna hävda sig när man spelar i ett topplag.

­– En orsak till de stora skillnaderna är att många finländare överlag klarar sig så bra, och då blir skillnaderna mellan grupperna lätt stora just i Finland. Oberoende innebär det här att människorna inte har jämlika möjligheter, och det är en sak vi måste fokusera på i framtiden.

Ditt öde avgörs innan du föds

I Finland framstår det mycket tydligt att den formella utbildningen har en stark koppling till färdigheterna. De som avlagt högskoleexamen är kanske inte oväntat bättre läsare än de som saknar utbildning efter grundskolan, och de är också bättre på att räkna och lösa problem.

– I Finland spelar de socioekonomiska faktorerna faktiskt en oerhört stor roll. Till exempel föräldrarnas utbildningsnivå, och yrkesmässiga nivå, samt huruvida det finns böcker i ett hem har mycket stor betydelse. Det är tankeväckande att föräldrarna, redan innan man är född medverkar i hög grad till vad ens färdigheter sannolikt kommer att vara långt fram i livet, säger Joonas Mannonen.

300 000 människor behöver stödas

Men skolan är inte allt här i livet. Undersökningen visar att finländarna också lär sig många saker utanför skolan. De använder sina färdigheter i att läsa, skriva och räkna mer aktivt i arbetet och på fritiden än i deltagarländerna i genomsnitt. Det är endast en liten andel av de vuxna som sällan använder sina färdigheter.

Joonas Mannonen påminner ändå om en viktig sak.

– Vi kan inte gömma oss bakom de fina resultaten, eftersom det samtidigt finns ungefär 300 000 finländare i arbetsför ålder som har svaga kunskaper i alla tre delområden. Även om den vuxna befolkningens kunskapsnivå vuxit i genomsnitt under de senaste årtiondena, så har också polariseringen gjort det.

Viktigt att vara ute i arbetslivet

Undersökningsmaterialet är digert och det finns nu mycket att forska i.

– Jag är personligen mycket intresserad av att börja se på hur arbetslivet i Finland förändrats under de tio senaste åren, säger Joonas Mannonen.

Bland vuxna i åldrarna 25–65 år, som har de bästa räknefärdigheterna och inte deltar i utbildning, är faktiskt hela 96 procent i arbetslivet. Det här i jämförelse med 61 procent i gruppen med svagare räknefärdigheter. Skillnaden mellan dessa grupper är störst i Finland jämfört med de andra OECD-länderna. En liknande koppling syns också när det gäller läs- och problemlösningsfärdigheter.

– Ju bättre kunskaper du har, desto större sannolikhet är det att du är ute i arbetslivet och lyckas få ett jobb. Där får du sedan större möjligheter att aktivt använda dina kunskaper och fortbilda dig. Goda grundfärdigheter öppnar många dörrar i livet, avslutar Mannonen.