Före våren 2020 var det digitala bara ett inslag i den ordinarie undervisningen på sfi i Malmö. Det var också en del av skolans demokratiseringsuppdrag för att eleverna skulle kunna ta del av samhällstjänster, till exempel sina barns skolgång.
Vid pandemiutbrottet ställdes allt på sin spets eftersom skolorna tvingades stängas helt. För många sfi-elever gick det bra att flytta de fysiska lektionerna till digitala plattformar, men det fanns en grupp elever som saknade både telefon och internetuppkoppling och som knappt heller kunde tala svenska. Skolan löste det genom att skicka hem papper med övningar, tillsammans med förfrankerade kuvert. Några har de också mött upp ute på skolgården så att eleverna har kunnat lämna över uppgifter.
– Vi fick lov att laga efter läge, och det var det bästa vi kunde åstadkomma då, berättar Josephine Herslow, rektor på sfi i Malmö.
Sammanfattning:
- När pandemin slog till tvingades Sfi (Svenska för invandrare) i Malmö snabbt ställa om till digital undervisning. De fick vara uppfinningsrika och flexibla för att nå dem som inte klarade omställningen, delade bland annat ut bärbara datorer och wifi-stickor. I nödfall användes appen Whatsapp för digitala lektioner och inlämningsuppgifter.
- Komvux i Malmö kan tack vare sin storlek erbjuda flexibilitet, med lektioner på flera olika tider på dagen och även rena distanskurser.
Whatsapp-lektioner
Så småningom började skolan låna ut bärbara datorer och wifi-stickor till dem som saknade enheter och uppkoppling. Lärarna fick också lov att vara uppfinningsrika och hitta på lösningar utifrån situationen. De märkte till exempel att många nyanlända använder appen Whatsapp för att hålla kontakt med sina hemländer. Därför började de ha Whatsapp-lektioner, med både videosamtal och skriftliga uppgifter via appen.
– Whatsapp är ingen plattform vi brukar använda, men här gällde det att tänka utanför boxen, säger Josephine Herslow.
Lärarna tvingades också att planera om lektionerna. När de hade fysiska lektioner brukade alla vara på plats i ett klassrum i tre-fyra timmar i sträck, något som kan bli övermäktigt i den digitala världen. Istället hade de kortare lektioner via videosamtal, sedan fick eleverna arbeta själva utan att vara uppkopplade. Ibland skapades mindre grupper och ibland genomfördes enskilda lärarsamtal.
Digitala och fysiska lektioner är väldigt olika varandra. De digitala gruppsamtalen kräver mer struktur, man måste tala en och en, och utrymmet för spontana muntliga frågor till läraren minskar.
– Men det har blivit bättre över tid. När vi började var ju det här ganska oprövad mark, säger Josephine Herslow.
En del elever har inte mäktat med och tvingats avbryta studierna. Det kan vara förödande för den som måste studera på sfi för att behålla sitt försörjningsstöd, men många av eleverna studerar på sfi frivilligt och hittar försörjning på annat håll.
Sfi i Malmö har sedan tidigare vana av att arbeta uppsökande. De har till exempel en lärare som besöker öppna förskolan och erbjuder svenskundervisning till nyblivna föräldrar. När skolan öppnade upp under hösten erbjöds alla elever som avbrutit sina studier på grund av pandemin att återgå till sina studier igen. Framåt hösten 2021, när samhället äntligen ser ut att kunna öppnas upp igen, planerar Malmö stad en kampanj för att nå blivande sfi-elever. De ska till exempel annonsera i bussar, köpcentrum och på bibliotek.
Stort elevunderlag ger mer flexibilitet
Tack vare att Malmö har så stort underlag för sfi har man också kunnat erbjuda flexibel undervisning.
– Där kan eleverna välja att ha lektioner när de har tid: de kan välja mellan lektioner på förmiddagen, eftermiddagen eller kvällen. Flexibiliteten passar dem som till exempel kör taxi, jobbar inom sjukvården eller kanske har ett av de där gigjobben då de inte vet när arbetsgivaren ska ringa nästa gång. Det ska vara möjligt att läsa sfi trots att man inte har ett regelbundet liv, säger Josephine Herslow, som är medveten om att Malmö har lättare att vara flexibla på grund av sin storlek. Hon har pratat med kollegor i mindre kommuner där det inte är lika enkelt att erbjuda flexibel undervisning.
Omställningen – både till det digitala och till kraven på ökad flexibilitet, har förstås varit tuff för många lärare, men Josephine Herslow ser också fördelar.
– Vi känner ändå att den här digitala resan som vi fick göra med tvång ändå för något positivt med sig, den skulle annars ha tagit flera år. Det är många lärare som säger att de saknar sina kollegor och möjligheten att träffas och diskutera saker spontant. Det är snarare det som har varit jobbigt.
– Læs ”10 REPORTAGE om grundläggande färdigheter i Norden” her.
