OCN-metoden identifierar och beskriver generella kunskaper, färdigheter och kompetenser som en person lärt sig inom arbetslivet, till exempel förmågan att samarbeta, eller kunna följa regler och riktlinjer på arbetsplatsen. För någon som varken arbetar eller studerar (NEET) kan det vara ett konkret sätt att visa vad hen kan. På så sätt kan metoden förenkla ingången till jobb, samtidigt som verksamheten
kvalitetssäkras.
– Många av de här generella kompetenserna kan man tycka är sunt förnuft, men bara för att det är lätt för mig betyder det inte att det är lätt för min kollega, säger Jansson.
Ett sätt att identifiera sina styrkor
Ända sen hon var liten har Jansson vetat att hon vill jobba med människor. Efter högstadiet började hon läsa till barnledare i Österbotten, men efter sjukdom och dödsfall kom livet emellan och tog en annan riktning, och studierna stannade av. Sen dess har hon till stor del jobbat inom daghemsverksamhet men hon har även varit hemma för att ta hand om sin dotter med NPF-diagnos.
Jansson visste att hon ville tillbaka ut i arbetslivet och hade hört talas om Emmaus program för arbetsträning så hon valde att testa på. I arbetsträningen ingår uppgifter som att sortera och prissätta varor, och allra bäst trivs Jansson med att ta emot kunder i kassan — kontakten med människor är en av hennes favoritdelar med jobbet.
Utöver arbetsuppgifterna har hon avverkat flera OCN-moduler, till exempel inom ergonomi, hur man bemöter människor och hur man ger feedback på ett pedagogiskt sätt.
– Jag har fått den responsen, att jag har ett bra bemötande mot andra här. Jag kan bemöta dem på deras nivå och förklara saker på ett sätt så att personen inte känner sig överkörd, berättar Jansson.
Emmaus först i Finland med OCN-metoden
I en tidigare artikel med NLL berättar Emmaus att de var först i Finland med att jobba med OCN-metoden och Emmaus valideringsprocess beskrivs som “ett framgångsrikt exempel på där man genom att erkänna det icke-formella lärandet genom mikromeriter som annars inte syns varken för individen eller arbetsgivaren kan bidra till t.ex. högre anställbarhet och social inkludering för vuxna i utsatta positioner”.
Arbetsträningen vid Emmaus riktar sig till arbetssökande hos Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (AMS) som behöver stöd och handledning för att komma vidare i arbetssökandet. Deltagarna får träna på att arbeta, stöd i att söka arbete och skapa rutiner som får vardagen att fungera. Emmaus är licensierade att jobba med OCN-metoden och använder sig av aktiva bedömare och intern kvalitetssäkring.
– Det är också ett sätt för oss att utvärdera och kvalitetssäkra vår egen verksamhet, att se över hur vi själva jobbar med till exempel ergonomi eller kommunikation, service och bemötande, säger Camilla Ernkrans, ansvarig för sociala insatser vid Emmaus på Åland.
Särskilda behov leder till särskilda kompetenser
Det är inte bara generella färdigheter som tas i beaktande inom OCN-metoden utan även yrkesspecifika kompetenser. Enligt Nordiskt Valideringsforum togs OCN-metoden fram i England när många gruvor lades ned på 1980-talet. Arbetskraften som lösgjordes från gruvorna behövdes inom andra industrier och för att kartlägga vad en individ hade lärt sig från det förra yrket och om kunskaperna gick att använda i det nya yrket, tog näringsliv, myndigheter och högskolor fram OCN-metoden.
Ernkrans berättar idag att Emmaus arbete med OCN-metoden inspirerades från en liknande situation. Vid ett besök till Uppsala såg de att en cykelverkstad hade blivit ett populärt mål för arbetsträning, vilket gav deltagarna specifika kunskaper och kompetenser inom området. När andra cykelverkstäder sedan sökte arbetskraft, fanns det få med bättre kompetens för jobbet än de som arbetstränat i cykelverkstaden — ingen annanstans utbildade man folk för att jobba specifikt på cykelverkstad.
När Emmaus började arbeta med OCN-metoden på Åland fick man tänka om – på en liten ö ser behovet annorlunda ut och antalet cykelverkstäder går att räkna på en hand. Men arbetet med validering av mer generella mikromeriter genom OCN-metoden fortskrider icke desto mindre.
“…Varför inte ta vara på det jag kan?”
För tillfället är Jansson sjukskriven med en frusen axel men hon har sökt in till en utbildning som omsorgsassistent och väntar nu på svar. Det var Ernkrans som tipsade henne om utbildningen, som är en ettårig integrationsutbildning vid Ålands Yrkesgymnasium där studerande genom en praktisk grund inom vård och omsorg får lära sig hur de kan stötta och hjälpa andra till ett självständigt och värdigt liv.
– Jag har provat att vara boendestöd och personlig assistent och jag trivdes väldigt bra med det. Alla arbetsuppgifter kanske min kropp inte klarar av, men varför inte ta vara på det jag kan?
Jansson lägger till att trots att kroppen ibland säger stopp så finns det många saker hon vill göra. Att sjunga i kör och dansa är två exempel.
– Just nu är det inte möjligt då min dotter bor hemma och mitt fokus behöver till mångt och mycket ligga på henne. Men någon dag i framtiden, då ska jag både sjunga och dansa!