Under den föregående regeringsperioden blev livslångt lärande ett centralt utvecklingsområde i Finland, och det uppstod ett behov av att tydliggöra vuxnas grundfärdigheter och synliggöra kompetensutvecklingen. Då inleddes arbetet med att utveckla nationella kompetensmärken för den fria bildningen.
– Nu hoppas vi att de här kompetensmärkena tas emot positivt och att det också erbjuds tillräckliga möjligheter för fria bildningen att ta dem i bruk, säger Utbildningsstyrelsens planerare Marja Juhola som varit med i den omfattande arbetsprocessen.
Nästa vår kommer den sista tekniska implementationen att genomföras, och från om med augusti är det möjligt att börja överföra kompetensmärken till den nationella informationstjänsten Koski.
Politisk spelplan som grund
Undervisningsrådet Annika Bussman berättar kort om bakgrunden till det omfattande arbetet med kompetensmärkena.
–Under den föregående regeringsperioden var det livslånga lärandet ett av de centrala utvecklingsområdena i Finland, och då lyfte man fram utvecklingen av vuxnas grundkompetenser som ett särskilt viktigt område för det fria bildningsarbetet.
Med andra ord fanns det nu plötsligt politiska förutsättningarna i Finland för det här arbetet, och Utbildningsstyrelsen fick i uppdrag att ta sig an processen.
Enligt Annika Bussman föll det sig naturligt att det blev just så.
– Arbetet med att utveckla nationella kompetensmärken innebär i praktiken att man fastställer mål och bedömningskriterier. Det här är ett liknande arbete som Utbildningsstyrelsen också annars gör när de utarbetar läroplaner eller examensgrunder.
Märken som gynnar arbetslivet
Genom de nya nationella kompetensmärkena hoppas man att man i Finland nu ska kunna synliggöra de vuxna finländarnas kompetenser på ett bättre sätt. Enligt den första PIAAC-undersökningen som gjordes 2012 har cirka tio procent av den finländska arbetsföra vuxenbefolkningen svaga eller bristfälliga grundkompetenser.
– Den primära målgruppen är vuxna som har just svaga eller bristfälliga grundkompetenser. De här kan leda till svårigheter för dem att behålla en anställning, att få ett jobb eller till och med att överhuvudtaget fungera i samhället, säger Marja Juhola.
Kompetensmärkesarbetet syftar därför till att främja de grundläggande färdigheter som behövs inom arbetslivet, och i förlängningen hoppas man att de också ska öka möjligheterna till sysselsättning.
– Tanken är att processen ska kunna ske flexibelt och även parallellt med en huvudsyssla, och i slutändan är målsättningen att också arbetslivet ska få tillgång till en alltmer kunnig arbetskraft, säger Marja Juhola.
Hon ser många positiva fördelar med de nya kompetensmärkena.
–Ett enskilt kompetensmärke består av en relativt liten mängd kompetens och det uppmuntrar personen till att aktivt arbeta för att öka sina kunskaper och färdigheter, eftersom det kan ske snabbt, säger Marja Juhola.
Nytt serviceutbud för fri bildning
Under själva arbetsprocessen har Utbildningsstyrelsen fastställt vilka grundkompetensområden som ska inkluderas i kompetensmärkeshelheten. Det här har skett i samarbete med olika utbildningsorganisationer och andra expertorgan. Man har också ställt upp mål och bedömningskriterier för de enskilda kompetensmärkena.
Från den fria bildningen är det många representanter som deltagit i innehållsarbetet. Dessutom hade alla intresserade getts en möjlighet att kommentera innehållet på en skild webbplats.
– Tanken är att man inom det fria bildningsarbetet ska kunna erbjuda möjligheten att avlägga kompetensmärken som en del av sin servicehelhet. Bedömningen av kompetens utförs sedan av en expert som arbetar inom den fria bildningen, säger Marja Juhola.
Utmaningar att ta itu med
Men införandet av de nya kompetensmärkena medför också utmaningar och det krävs nu noggrann planering för att säkerställa en smidig övergång. Enligt Annika Bussman är det nödvändigt med noggrann kommunikation och olika stödåtgärder för att man ska kunna implementera det nya verktyget framgångsrikt.
– En av de största utmaningarna är att nå dem som sällan deltar i utbildning. Vi måste aktivt söka upp dem för att hjälpa dem att stärka sina grundläggande färdigheter och utföra kompetensmärkena. Inom det fria bildningsarbetet utför man redan liknande insatser, så för dem är det här inte en helt ny utmaning, säger Annika Bussman.
Trots vissa kommande utmaningar tror undervisningsrådet att kompetensmärkena kommer att vara en nyckel till att öka medvetenheten om och erkännandet av vuxnas kompetenser.
Fri bildning får erkännande
Annika Bussman lyfter till sist fram en annan viktig sak.
– Det arbete som bedrivs inom det fria bildningsarbetet kommer nu att bli mer synligt och det här stärker ytterligare det fria bildningsarbetets samhällsroll.
Marja Juhola framhåller också att kompetensmärkena inte bara är verktyg för individens utveckling, utan att de också är viktiga nycklar för att stärka det fria bildningsarbetets roll i det finländska utbildningssystemet.
– Styrkan inom det fria bildningsarbetet ligger i att man utvecklar och stärker grundläggande färdigheter hos vuxna. Därför är det naturligt att det fria bildningsarbetet också är ansvarigt för kompetensmärkena inom ramarna för det livslånga lärandet.
