Tänk att få avlägga en internationell examen vid ett universitet eller en högskola, och tillbringa terminerna vid olika spännande universitet på öar eller i kustnära områden. Resan kunde börja vid Högskolan på Åland, fortsätta till Mallorca, för att några år senare avslutas på Guadeloupe i Västindien.
Om det låter mera lockande som studieväg så kunde resrutten i stället exempelvis inledas med en termin vid University of Patras i Grekland, därefter University of the Azores i Portugal, för att slutligen avslutas på Åland. När studierna är avklarade erhåller du en examen enligt europeisk standard. Vill du inte resa finns det massor av möjligheter att förverkliga studierna på distans.
Allt det här låter som en dröm, men snart kan det bli verklighet. Högskolan på Åland har nämligen fått den unika möjligheten att ingå i en ny europeisk universitetsallians inom ramarna för EU:s stora strategi för europeiska universitet.
Det gäller att följa med sin tid
Högskolan på Ålands nya koordinator Erik Christensen som tidigare arbetat på bland annat Grönland är märkbart entusiastisk.
– Genom det här stora projektet kan vi skapa helt nya utbildningsvägar. Målet är att utbildningsprogrammen och kurserna ska vara av hög europeisk standard och ge ett brett internationellt perspektiv.
För att beskriva det omfattande projektets målsättning kort: EUNICoast, The European University of Islands, Ports and Coastal Territories, handlar helt enkelt om att under de kommande fyra åren åren skapa ett gemensamt europeiskt universitet.
Erik Christensen betonar vikten av att hålla sig uppdaterad med moderna utbildningsmetoder.
– Nya utbildningssätt utvecklas ständigt. Om traditionella utbildningsformer inte anpassar sig riskerar de att hamna på efterkälken.
Fakta om EUNICoast-alliansen
Om projektet:
- European University of Islands, Ports and Coastal Territories. Syftet är att främja student- och personalmobilitet, utveckla forskning och stärka konkurrenskraften inom europeisk högre utbildning.
Läs mera om universitetsalliansen och projektet:
- I projektet deltar 12 partneruniversitet och flera associerade medlemmar. Färöarnas universitet deltar på egen bekostnad. Projektet koordineras från University of Le Havre Normandie i Frankrike och i universitetsalliansen ingår också det franska departementet Guadelopue i Västindien.
- Projektet pågår fram till 2028 och ingår i Erasmus+ / European Universities-initiativet.
Verkstäder där man snickrar kurser
En annan viktig del av projektet är att utveckla det man kallar mikromeriter. I praktiken kan det handla om att tillsammans skapa olika typer av kurser som sedan erbjuds utifrån en gemensam internationell digital plattform. Kurserna kan också vara fysiska, eller förverkligas utifrån olika hybridmodeller.
I grunden för projektet finns en stark gemensam vilja att skapa en plattform för mobilitet och kunskapsutbyte. Den här gången kopplar EU samman 12 partnerhögskolor från kustområden och öar runt om i Europa. Färöarnas universitet deltar på egen bekostnad.
– Vid varje enskilt universitet kommer det att finnas hubbar, det vill säga särskilda verkstäder som arbetar med just den här typen av mikromeriter, både enskilt och tillsammans. På det här sättet kan vi hjälpa varandra och bidra med olika typer av specialkunskap, säger Magnus Lindberg från Högskolan på Åland som är Co-Lead inom projektet.
En möjlighet för hela Åland att växa
Högskolan på Åland bidrar med en studerandevolym på cirka 500 studerande, medan University of Patras i Grekland kan skjuta till med cirka 35 000 studerande. Sammanlagt kommer cirka 100 000 studerande att omfattas av universitetsalliansen. Erik Christensen känner sig inte i underläge. Han är tydlig med att Åland, trots sin litenhet, har en stark position i projektet.
– Det finns en stor bredd i EUNICoast, och varje deltagande universitet har sin unika kompetens. Här på Åland har vi till exempel specialkompetens inom marinteknik, elektroteknik och hållbar energi, och vi kan bidra med konkreta lösningar för våra partner inom de här områdena, men även många andra.
Studentfestivaler och verkstäder
Hur kommer universiteten att bygga upp verksamheten? På den frågan finns det i nuläget inga säkra svar. Men idéerna och möjligheterna är desto fler. Det kan bland mycket annat handla om att utveckla ett gemensamt masterprogram. Vilket program det blir är ännu oklart, men kollegerna på Åland förutspår att det eventuellt kan bli inom området för The blue economy.
Genom EUNICoast skapas, förutom plattformar för mer interaktivt digitalt lärande, också forum där studenter ska få möjlighet att delta i både fysiska och digitala träffar. Erik Christensen håller redan på och kläcker nya idéer.
– Jag drömmer till exempel om en studentfestival, antingen fysisk eller digital. Projektet ska förutom kunskapsutbyte också gärna leda till att man kan hitta nya vänner.
Gott rykte för finländsk pedagogik
Det mesta är med andra ord ännu i sin linda och det finns många utmaningar på vägen. Men starten har varit god. I slutet av 2024 åkte en grupp från personalen vid Högskolan på Åland till Mallorca för att sjösätta projektet. I början av januari besökte en ny grupp det polska samarbetsuniversitetet West Pomeranian University of Technology in Szczecin för att dra upp mer konkreta linjer för verksamheten.
– Där märkte vi att Finland har ett gott rykte och förväntningarna på oss är höga när det gäller att utveckla pedagogiken. Men det märktes också att det finns olika undervisningskulturer och syn på lärande. Projektet kommer också att handla om att övervinna många olika typer av hinder som dataströmmar och lagar, säger Lindberg.
Det här är ett gemensamt samhällsprojekt
Det stora värdet av EUNICoast ligger i att det inte bara är en allians för akademiker utan också för näringslivet och myndigheter. Genom partnerskap med åländska företag som är verksamma inom hälsovård och förnybar energi, samt med aktörer inom sjöfart och marinteknik, kan man tillsammans skapa utbildning uifrån arbetslivets behov.
Erik Christensen beskriver det här som ett samhällsprojekt där man tillsammans skapar förutsättningar för att överleva.
– Vi lever i en tid där alla måste vara dynamiska och anpassningsbara. Om vi inte är beredda att anpassa oss till både arbetsmarknadens förändringar och de utbildningsmässiga riskerar vi att hamna på efterkälken, påminner Erik Christensen.
Det här är unikt för en liten ö
Utifrån ter sig projektet som en myllrande myrstack, men under ytan är allas uppgifter och funktioner strikt reglerade.
Erik Christensen och hans kolleger kan se fram emot en fullspäckad kalender under de kommande fyra åren. Koordinatorn riktar en uppmaning till hela Åland:
– Det här kommer att kräva mycket arbete för att det ska bli en framgång, och jag vill nu uppmana hela det åländska samhället att vara delaktigt och ta den här chansen. Hur ofta får man en sådan? För Åland är det här unikt. Varför vänta?
(Skribenten är gift med Magnus Lindberg som omnämns i texten.)
Denne artikel udgør første del af en artikelserie fra Åland. Læs den anden artikel her.
