Nu får Svenskfinland en egen utbildning i karriärvägledning

I juni 2026 stod det klart att Åbo Akademis nya specialiseringsutbildning i karriärvägledning startar på hösten med knappt tjugo deltagare. Under det senaste året har projektledaren Cilla Nyman fått svara på samma fråga många gånger: Kommer utbildningen att bli av? 

– Det här känns väldigt roligt. Jag har haft förmånen att samarbeta med många engagerade och kunniga personer, så den här utbildningen är summan av olika människors insatser.

Att utbildningen nu kan förverklighet är alltså ett resultat av ett långvarigt och idogt arbete. Ansökan öppnade redan hösten 2025, men på grund av för få sökande förlängdes ansökningstiden.

Kursen är inte längre avgiftsfri

Enligt Kicki Häggblom, som ansvarat för planeringen av utbildningens innehåll, finns det flera tänkbara förklaringar till det inledningsvis försiktiga intresset. Det här är en kompetenshöjande utbildning som inte ger formell behörighet, och i Finland lägger man ofta stor vikt vid formella kvalifikationer inom utbildningssektorn.

– En annan orsak kan vara att utbildningen nu kostar pengar för deltagarna. Det här beror på att de statliga fortbildningsunderstöden minskat kraftigt under de senaste åren.

Cilla Nyman förtydligar att även om Åbo Akademi erhåller understöd av Undervisnings- och kulturministeriet för att genomföra utbildningen, krävs det ändå en deltagaravgift.

Hon säger också att det länge funnits en efterfrågan på att utbildningen ska erbjudas även på svenska. 

– Det här är en jämlikhetsfråga. Svenskspråkiga i Finland ska ha samma möjligheter till utbildning som de finskspråkiga.

Ett sätt att utveckla vägledningsfältet

Kicki Häggblom medverkar också som utbildare och processledare för utbildningen. Hon berättar att satsningen har sin grund i flera nationella rapporter om vägledning och handledning. 

– I Finland är vi erkänt kunniga inom vägledning, men fältet är samtidigt ganska spretigt. Det behövs därför en större samsyn kring vad vägledning är och hur den kan utvecklas. Det hoppas vi att den här utbildningens ska samverka till.

Cilla Nyman understryker att utbildningen också bidrar till att ge välbehövlig synlighet åt alla som arbetar med vägledning på olika sätt ute på fältet.

Att våga bli expert på sitt eget arbete

Det som förenar deltagarna är deras arbete med vägledning i olika sammanhang. Många är verksamma inom utbildningssektorn, medan andra arbetar inom områden som till exempel integration eller sysselsättning.

Enligt Kicki Häggblom bygger utbildningen på två centrala utgångspunkter: teorikunskap och reflexiva arbetssätt.

– Alla deltagare är skickliga på sitt arbete och har praktisk erfarenhet av handledning och vägledning. Här vill vi fördjupa den teoretiska kunskapen och lyfta fram värdet av att använda den, till exempel inom karriärvägledning.

Förutom teorikunskap ska utbildningen också betona värdet av att utveckla ett reflexivt arbetssätt på djupet. Cilla Nyman berättar att en central del av innehållet bygger på en omfattande utvecklingsuppgift som tar sin utgångspunkt i deltagarnas eget arbete och den egna organisationen.

Kicki Häggblom beskriver det som en möjlighet att utveckla förmågan att arbeta forskningsbaserat i sin egen praktik, och att våga lita på den expertkunskap man redan besitter.

– I samspelet med andra deltagare får man nu möjlighet att spegla sina egna tankar i andras verkligheter.

Grön omställning för en vägledare

Utbildningen har också ett aktuellt fokus på hållbarhet och grön omställning. Deltagarna får fördjupa sig i hur omställningen till ett mer hållbart samhälle påverkar arbetsmarknaden, framtidens kompetensbehov och människors karriärval.

– Vi erbjuder överlag ett brett paket med många olika sakkunniga utbildare, säger Cilla Nyman.

Blir vi allt mer beroende av vägledning?

Samtidigt som behovet av vägledning växer i samhället väcks också större frågor om vägledningens roll i dagens snabbt föränderliga värld.

Kicki Häggblom lyfter fram en fundering som hon själv ibland återkommer till.

– Ibland är jag lite rädd för vad det här vägledningsbehovet som skapas kommer att leda till i slutändan.

Cilla Nyman konstaterar att människor i dag ställs inför betydligt fler val än tidigare generationer.

– Dagens människor funderar i väldigt stor utsträckning på olika livsvägar och alla möjliga val inom livets olika områden. Det gäller från att man är ung tills man är gammal.

Häggblom fortsätter:

– Ibland tänker jag så här: Får vi en generation som blir beroende av handledning? Vågar man i slutändan inte fatta några beslut utan en handledare? Kan utvecklingen gå för långt?

Från matchning till karriärlärande

Som doktorand i pedagogik vid Åbo Akademi forskar Kicki Häggblom kring karriärlärande, ett område som hon ser att får allt större betydelse inom vägledningsfältet.

– Inom vägledning växer tanken kring lärande sig allt starkare. Framtidens handledning behöver därför innehålla en ännu tydligare pedagogisk tanke än hittills.

Hon beskriver hur synen på vägledning förändrats över tid. Det handlar om olika paradigmskiften. 

– Tidigare låg fokus för en vägledare på att matcha rätt person med rätt arbete. Därefter kom ett mer individcentrerat perspektiv där människan själv skulle vara chef över sitt eget liv och sina val. Nu står vi på tröskeln till ett nytt skifte där vägledningen börjat handla om att vara med och styra förändring i samhället.

Trots den snabba tekniska utvecklingen tror hon inte att artificiell intelligens kommer att ersätta mänskliga vägledare.

– Det är jag inte det minsta oroad över. Jag är övertygad om att den här typen av mänskliga tjänster kommer att behövas också i framtiden.

Læs også artiklen Kalle Vihtari: ”Karriärvägledare behöver vara föregångare i ett arbetsliv i förändring”.