Validering är en vinst för hela samhällets kompetensförsörjning och för individen

Validering innebär att en persons kunnande kartläggs, bedöms och erkänns. För individen är vinsten ofta tydlig; snabbare examen och potentiellt högre lön. Men de som ska organisera och betala ser inte lika enkelt vilka ekonomiska åtaganden och vinster som valideringen ger.

Det ville projektet Regionala strukturer för validering i Östra Mellansverige ta reda på. Regionerna tog tillsammans med ett konsultföretag fram rapporten “Samhällsekonomisk analys av validering”.

– Vi vet redan att validering kan vara väldigt nyttigt för individen. Men vi ville ställa oss frågan: Är det nyttigt för de som orkestrerar genomförandet av det? För om det inte är det, då kommer aktörer inte vilja kliva in i den processen, säger Fredrik Jönsson, utvecklingsledare på Region Örebro län och delprojektledare i projektet.

Regionernas rapport räknar på validering inom två yrkesområden. Det ena är validering inom komvux, med fokus på utbildning till undersköterska. Det andra är validering inom näringslivet, med fokus på tillverkningsindustrin. Industrin samt vård och omsorg är två av Sveriges största branscher, som båda har stora kompetensbehov.

Fredrik Jönsson är tydlig med att validering inte är ett mål i sig.

– Validering har från vårt perspektiv inget självändamål. Det har en hemvist. Hemvisten är arbetsgivarnas strategiska kompetensförsörjning och snabbare genomströmning i utbildning, säger han.

Kompetensförsörjning hos arbetsgivare handlar om att attrahera, stegförflytta, behålla och utveckla kompetens. Här är validering ett verktyg. Men lyfter man ut det från sin hemvist, då kommer vi inte att se nyttan och meningsfullheten med det, säger Fredrik Jönsson.

Vinster för kommunala utbildningsanordnare

Kommunens roll inom validering kan vara tudelad, dels som arbetsgivare inom till exempel hemtjänst och äldreomsorg där man vill validera sin personal, och dels som huvudman för komvux där validering ska ske.

Regionernas rapport räknar på samhällsekonomiska vinster av validering på individnivå, kommunal, regional och nationell nivå, samt för kommunen som utbildningsanordnare, inte som arbetsgivare. I ett fall gäller det vård- och omsorgsutbildningen inom komvux i Gävle kommun.

År 2021 var kostnaden per elev högre när utbildningen innehöll validering. Tre år senare var den i stället något lägre än i en utbildning utan validering.

– Det är absolut inga dramatiska kostnadsbesparingar. Det är en viktig slutsats. Men den viktigaste slutsatsen är att det inte är dyrare, säger Fredrik Jönsson.

Kostnadsskillnaden mellan 2021 och 2024 beror på hur kommunen organiserade sitt arbete. Under de tre åren införde kommunen nya digitala tjänster för inledande kartläggning och dokumentering samt utbildade valideringshandledare. De införde också tydligare rutiner för vem som gör vad i valideringsprocessen. Allt det är förstås saker som tar tid att införa eller förändra.

– Det kan ta tid att organisera för validering men det kommer ge effektuttag sen, konstaterar Fredrik Jönsson.

Vinsten är bättre kompetensförsörjning och bättre samhällsekonomi.

Vinster för privata arbetsgivare

Inom näringslivet syns de ekonomiska vinsterna tydligare.

– Företagen behöver ha svarta siffror. Det blir lite enklare att plocka med det här utifrån deras ekonomiska logik, säger han.

Privata arbetsgivare måste se validering som en investering, som naturligt har en kostnad i början.

– Det finns en inkörsperiod för arbetsgivare som kan ses som en investeringstid. Men sedan visade studien att flera företag kunde uppvisa ganska stora ekonomiska nyttor, säger Fredrik Jönsson.

Rapporten pekar på flera typer av nyttor med validering. En handlar om personalomsättningen. Genom valideringen ökar nöjdheten hos personalen. De stannar längre och arbetsgivaren får lägre kostnader på grund av färre nyrekryteringar och färre produktionsstopp på grund av kompetensbrist.

Validering ger också företagen en möjlighet att vidareutbilda personal. Till exempel kan de, som det beskrivs i rapporten, rekrytera montörer som de internutbildar och validerar steg för steg, för att kunna arbeta i rollen som CNC-operatörer, vilka är svåra att rekrytera då efterfrågan av den kompetensen är stor.  Det kan handla om kostnadsbesparingar i hundratusenkronorsklassen per individ.

Den sista besparingen handlar om att validering och kompetensutveckling minskar antalet arbetsplatsolyckor. Det ger den största vinsten, där ett av företagen i rapporten minskade antalet olyckor med 96 procent.

– Ekonomiskt så handlar det om mycket stora kostnader som kan undvikas. Men det är inte bara ekonomi vi pratar om utan även ohälsa och dödsfall som kan undvikas genom färre arbetsplatsolyckor, säger Fredrik Jönsson.

YH-flex – stora vinster för samhället

Inom yrkeshögskolan har studerande rätt att tillgodoräkna sig tidigare lärande och YH-flex är ett snabbspår för individer med mycket att tillgodoräkna. YH-flex består av validering av reell kompetens och kompletterande utbildning som anpassas för varje studerande. MYH testade YH-flex 2020–2022, och sedan 2023 är det en permanent del av yrkeshögskolan. I rapporten “Läge och utveckling av validering” gör MYH bokslut över försöksverksamheten. Se faktarutan.

Resultaten är tydliga. Examensgraden för YH-flex är i nivå med studerande på motsvarande ordinarie program. Av de som tog examen gjorde 8 av 10 det snabbare än om de hade följt det ordinarie programmet, och med en besparing på 44 procent av statsbidraget.

– Det innebär att vi som myndighet betalar ut mindre i statsbidrag och potentiellt sett kan få fler examinerade för samma medel. Under förutsättning att de också har något att tillgodoräkna, säger Marcus Karlsson, som arbetar med validering och kompetensförsörjning på MYH.

Det unika med YH-flex är att utbildningsanordnaren får ersättning både för valideringen och för den kompletterande utbildningen, och att ersättningen speglar den faktiska arbetsinsatsen.

Flexibiliteten skapar tidsvinst för individen 

I regionernas rapport, som beskrevs tidigare, såg man att 37 procent av individerna sa att de inte hade läst utbildningen utan validering. Validering kan bidra till att en individ tar examen snabbare, och med en ny examen kan hen potentiellt få en högre lön.

Inom YH-flex, beror individens snabbare väg till examen, enligt Marcus Karlsson, till stor del på att anordnarna har lärt sig att göra den kompletterande utbildningen flexibel.

– Man har alltså gått ifrån att leverera utbildning till en hel klass, i samma tidsföljd så att säga, till att kunna göra det på individbasis för att en individ ska nå sitt måldatum och ta examen snabbare, säger han.

YH-flex når också en annan grupp än ordinarie yrkeshögskola. Det är något äldre personer som vill ta ett steg vidare i yrkeslivet, vilket skapar rörelse på arbetsmarknaden.

Berättelser om vad validering betyder för den enskilda individen hittar du i faktarutan.

Större samhällsvinst med fler valideringar

Trots vinsterna för individ, och för kompetensförsörjningen som påverkar stat, utbildningsanordnare och näringsliv, så används validering inte så ofta som borde vara möjligt. Inom YH-flex, till exempel, har antalet beviljade platser nästan tredubblats på fem år men bara drygt hälften av platserna används. Enligt rapporten från regionerna gjordes det under 2022 över 6 700 branschvalideringar men Arbetsförmedlingen å sin sida anvisade bara ett fåtal personer till validering.

Både Fredrik Jönsson och Marcus Karlsson konstaterar att strukturerna för validering finns, men att efterfrågan delvis saknas.

– Det är lite grann som att vi har järnväg, tåg och konduktörer, men det är väldigt få som löser biljett, säger Fredrik Jönsson.

Nu är det tid att tala mer och tydligare om nyttorna, med arbetsgivare, branscher, utbildningsanordnare och arbetsmarknadens övriga parter.