Digitala färdigheter är viktigare än någonsin år 2025 när vardagen kantas av AI, sociala medier och internet som en oändlig informationskälla. Online kan du boka läkartider, ansöka om sociala förmåner, hantera bankärenden och få information om myndighetstjänster och viktiga demokratiska samhällsprocesser som val. Men att kunna använda dessa onlinefunktioner är inte en självklarhet för alla. Långt ifrån alla äger ens en dator eller en smartphone.
– Digital kompetens är viktigt för att hänga med i den digitala utvecklingen, säger Carola Eklund, utbildningsplanerare vid Utbildningsbyrån, som är en byrå under Ålands landskapsregerings utbildnings- och kulturavdelning.
Digitaliseringen påverkar i stort sett alla aspekter av samhället, till och med något så grundläggande och livsviktigt som att kunna försörja sig.
– Vissa arbeten kan försvinna, andra kan få en ny karaktär genom den digitala utvecklingen. Om man varit arbetslös länge kan det vara svårt att komma in i det digitala landskapet om den kompetensen kanske inte behövdes för två år sen när man först blev arbetslös. Och även om man söker ett jobb där det inte behövs någon digital kompetens alls så blir man bortvald direkt om man inte har den digitala kompetensen som behövs för att skicka in ansökningen online, säger Eklund.
En informationskampanj född ur behov och dialog
Eklund var tidigare verksam i NLLs nätverk Digital Inkludering och där föddes först frågorna om digital inkludering på Åland. Vilka resurser finns och vet alla om var och hur de kan ta del av dem? Genom medborgarsamtal med åländska organisationer, såddes ett frö som i höst bär frukt, nämligen en informationskampanj om digitalt stöd. Kampanjen är ett samarbete mellan Ålands landskapsregering, lotsfunktionen inom Bärkraft, Funktionsrätt Åland, Folkhälsan på Åland, Ålands arbetsmarknads- och studiestödsmyndighet (AMS) och Mariehamns Stad (Mariehamns stadsbibliotek, integrationsenheten i Mariehamn, Medborgarinstitutet och informationskontoret Kompassen). Kampanjen syftar till att skapa medvetenhet om vilket stöd som finns att få om man vill utveckla sin digitala kompetens och vart man ska vända sig.
Kampanjen riktar sig till allmänheten på Åland men kan komma till extra mycket nytta för särskilda grupper i samhället.
– Speciellt äldre kan riskera att tappa ett naturligt stöd när de går i pension och kommer bort från kollegor. Man kanske inte har barn eller barnbarn som kan hjälpa en. Att vara inflyttad på Åland är inte heller det lättaste när mycket information finns i grupper på Facebook, och man kanske inte kan språket ännu. Det kan också handla om en sån sak att datorn kanske är trasig eller så har man inte råd att köpa en dator överhuvudtaget. Och sen finns det ju alla med funktionsvariationer som kan behöva extra stöd och tillgänglighetsanpassning för att kunna ta till sig information på nätet. Till och med de som har svenska som modersmål kan ha svårt att förstå information som finns på officiella myndighetssidor, berättar Eklund.
Frivilliga gör skillnad i kampen mot digitalt utanförskap
Som en del av kampanjen har man på Bärkrafts webbsida listat de stödtjänster där invånare kan få hjälp med digitala tjänster eller verktyg. Folkhälsans digitala stöd beskrivs som ett avgiftsfritt, individuellt stöd för personer i alla åldrar i användandet av digitala verktyg såsom telefoner, datorer och surfplattor. Stödet ges genom bokade möten, hembesök eller drop-in tillfällen på bibliotek runt om på Åland.
– Vi ville kunna erbjuda stödet helt avgiftsfritt för att det inte skulle finnas en risk att de här människorna inte får den hjälp de behöver. Därför baseras vårt surfstöd på att det finns frivilliga som är villiga att ställa upp, säger Annette Hagman, som jobbar på Folkhälsan som verksamhetskoordinator, aktivitetslots för seniorer och stöd för närståendevård, men som även varit en del av informationskampanjens arbetsgrupp.
Hagman berättar att responsen Folkhälsan fått på deras surfstöd har varit positiv och att många klienter är otroligt tacksamma och glada för stödet de får.
– Folkhälsans mål är att hjälpa människor att inte hamna i ett digitalt utanförskap och att uppmuntra dem som har hamnat där att komma ur det, säger hon.
Ett slag för demokratin på fredens öar
Utanförskap och ensamhet är vanligt för många av de klienter som Hagman jobbar med i sin yrkesroll, och hon är inte ensam om att tycka att det är en viktig punkt att försöka motverka. Landskapsregeringen fastställde 2024 en demokratistrategi för perioden 2025 – 2031, som ska syfta till att fastställa målsättningarna för demokratiutvecklingsarbetet och demokratipolitiken på längre sikt. I den står följande:
“I dagens överflöd av information är det viktigare än någonsin att alla har förmågan att ta till sig information, sätta den i ett sammanhang samt avgöra om den är korrekt. Att förstå nyhetsflödet och kunna anpassa sig efter aktuella händelser utgör kärnan i yttrande- och informationsfriheten.”
Digital inkludering handlar alltså inte bara om att kunna använda tekniken utan om att vara delaktig i ett demokratiskt samhälle och ge alla människor förutsättningarna att inte bara nå information utan även förstå den, ifrågasätta den och använda den på ett sätt som stärker deras ställning som aktiva samhällsmedborgare. Digital kompetens är med andra ord inte bara ett praktiskt verktyg utan en nyckel till jämlikhet, delaktighet och demokrati i en värld där demokrati och teknik alltmer flätas samman.
