När AI skakar tilliten – så rustar Norden för en ny medievärld

– Vi lever i en tid av förtroendekris och avsaknad av tillit. 

Så beskrev forskaren Minna Aslama Horowitz den osäkerhet som präglar dagens informationssamhälle. Vi lever numera i en verklighet där traditionell källkritik inte längre räcker, och där AI förändrar hur vi förstår världen.

Det 18–19 september samlades forskare, folkbildare, myndighetsrepresentanter och biblioteksutvecklare från hela Norden i centrumbiblioteket Ode i Helsingfors. Konferensen i medialitteracitet och demokratiutbildning för social resileins ordnades i samarbete med NLL. Den ordnades med anledning av Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet. Huvudtemat var: Hur stärker vi medborgares demokratiska beredskap i en digital tid?

AI och tillit – de röda trådarna

Från det första öppningsanförandet till de avslutande workshoparna återkom samma två begrepp: AI och förtroende. 

Temat visade sig långt handla om hur samhället kan bevara förmågan till en gemensam, sann och tillitsfull verklighet när information, kommunikation och fakta filtreras genom allt mer komplexa system. 

Professor Julian McDougall från universitetet i Bournemouth bidrog med en födjupad föreläsing men huvudtesen blev ändå: ”We have to claim less to change more”.

Minna Aslama Horowitz, seniorforskare vid Helsingfors universitet, var en av konferensens huvudtalare. 

– Vi måste tänka på litteracitet som multidimensionell i en värld och tid av algoritmer. AI är så komplext. Litteracitet handlar även om att vi får en förståelse för vad AI gör åt våra samhälleliga strukturer.

Hon pekade också på en paradox:

– Hur ska de unga kunna lita på något när allt går ut på att vi lär lära dem att vara kritiska? Vad ska de då kunna tro på?

Aslama Horowitz betonade att det inte bara handlar om utbildning i klassisk mening, utan om att rusta hela samhället och stå emot fragmenteringen av det offentliga samtalet.

– Vi vet att vi inte vet. En undersökning från 2023 visar att endast 50 procent av deltagarna litar på sina egna kunskaper.

Demokrati och avatar-lärare

Redan i sitt öppningstal satte Finlands utbildningsminister Anders Adlercreutz tonen för dagen:

– Demokrati är ett sätt att leva, inte ett politiskt program. Utbildning är vårt främsta verktyg för demokrati.

Han lyfte fram att medialitteracitet handlar om civic skills – kunskaper och färdigheter som krävs för att man fullt ut ska kunna delta som medborgare i samhället. Dessa kallade ministern inte ”soft skills”, utan tvärtom ”kärnresurser” i ett demokratiskt samhälle.

Vilano Qiriazi från Europarådet betonade inledningsvis bibliotekens och museernas betydelse som en del av det gemensamma historieberättandet. I en tid då avatar-lärare börjat bli en del av utbildningslandskapet förblir dessa institutioner viktiga.
– Det här är en fråga som just nu diskuteras mycket inom EU, konstaterade han.

Ett nordiskt samarbete för framtiden

Den nordiska mediekunskapsundersökningen, Nordic Media Literacy Survey, är den första i sitt slag. Den är en gemensam studie där fem nordiska länder kartlagt hur medborgare förstår och förhåller sig till dagens medielandskap. Undersökningen presenterades under konferensen och följdes av en paneldiskussion.

Ett särskilt orostecken rörde ungas medievanor och begreppsförståelse. Undersökningen visar att många inte kan skilja på journalistiska medier och digitala plattformar. Facebook uppfattas till exempel som public service.

– Många människor vet inte att Facebook inte har en tidningschef i vanlig bemärkelse, det vill säga någon som modererar innehållet, sa Miriam Michaelsen från Danmark

Hon påminde även om en gammal sanning i det digitala samhället:

– Om du inte betalar, är du produkten. Många reflekterar inte över att någon faktiskt tjänar pengar på deras beteende online.

Undersökningen väcker frågor inte bara kring vad vi lär ut, utan också gällande ordval – och vilket ansvar både utbildare och plattformar har i den processen.

Seniorerna – den osynliga målgruppen

Medan barn och unga ofta är i fokus när det gäller mediekunskap, avslöjade den nordiska undersökningen något överraskande: det är seniorerna som kan behöva mest stöd.

– Undersökningen visade att de till exempel använder Facebook mycket. Men hur medialitterära är de? Har de någon som kan hjälpa dem? frågade Skúli Bragi Geirdal.

Han berättade att på Island har detta redan fått konsekvenser. När data från undersökningen visade på tydliga brister i mediekunskap bland äldre, inleddes ett första nationellt initiativ för att stärka deras digitala och mediala kompetens.

Från teori till praktik

På eftermiddagen den första konferensdagen fick deltagarna välja mellan tre parallella workshops. NLL ordnade workshopen Att bygga civil beredskap genom livslångt lärande – en guide till resiliens. Den leddes av NLL:s Johanni Larjanko och bjöd på ett mångsidigt program som stärkte betydelsen av livslångt lärande.

I workshopen om bibliotekens roll som öppna, tillgängliga demokratiska rum beskrev Marjo Hietikko från Tammerfors stadsbibliotek en ny modell för demokratifrämjande arbete. Democracy Scan är en metod för att kartlägga och utveckla bibliotekens demokratiinsatser.

– Biblioteken har superkrafter. Vi är en plats för inklusion, sa hon.

Även Jonna Steinrud från Sverige gav konkreta exempel från sin vardag som digitaliseringskonsult.

– Vad är det som vi gör på biblioteket varje dag utan att inse att det är en form av specialkompetens? Det är en fråga som intresserat mig. Det handlar om att förstå, analysera, hitta, producera och dela information. Det här sker hela tiden, men vi behöver höja medvetenheten om vilka specialkompetenser som finns bakom.

En gemensam nordisk utmaning

Dagens föreläsningar, diskussioner och presentationer visade att Norden står inför samma grundfrågor – även om kontexten kan variera. I en tid där AI förändrar hela infrastrukturen för kunskap och sanning, måste också det demokratiska samtalet förändras.

– Vi borde överhuvudtaget satsa mer på nationell media. Nationell resiliens bygger på legacy media, men det kan inte längre vara ett monopolistiskt arbete som handhas av en enda aktör i ett land, sa Minna Aslama Horowitz. 

I sitt anförande manade hon till handling, både nationellt och gemensamt.

– Nordens länder kan gå samman och med gemensamma krafter sätta press på att olika digitala plattformar också börjar arbeta för ökad medialitteracitet.

Artikeln bygger på input från konferensens första dag.