Lysande PIAAC-resultat tyngs av sämre läsfärdigheter bland unga

Sverige har deltagit i OECD:s undersökning om vuxnas färdigheter, PIAAC, 2012 och 2022. Den senaste undersökningen, presenterad i december 2024, visar att Nordens och delar av Baltikums vuxna gör bra ifrån sig. Inom samtliga tre kunskapsområden, läs-, räkne- och problemlösningsfärdigheter hamnar Sverige bland de fem främsta länderna, med endast Finland och Japan före. Vuxna i Norge, Estland och Danmark presterar också bland de främsta länderna och ligger över OECD-genomsnittet medan Lettland placerar sig under.

Ett väl fungerande utbildningssystem och högt deltagande i livslångt lärande kan vara viktiga faktorer till höga genomsnittliga färdigheter.

– Utbildningsnivån i Sverige har ökat under de senaste decennierna, vilket även syns i PIAAC då andelen med eftergymnasial utbildning har ökat mellan 2012 och 2022. Det här syns framför allt för vuxna mellan 45 och 65 år. Det finns ett starkt samband mellan utbildningsnivå och färdigheter både i Sverige och övriga länder. Det finns andra faktorer som påverkar färdigheter, exempelvis arbetslivserfarenhet och möjligheter till lärandemöjligheter på arbetet, speciellt när det gäller ny teknik och kommunikationsteknologi. Folkbildning samt deltagande i vuxenutbildning och andra former av lärande bidrar till att vuxna kan bibehålla och utveckla sina färdigheter över tid, säger Lotta Larsson som är nationell projektledare för PIAAC och jobbar på SCB, Statistiska centralbyrån, med internationell utbildningsstatistik.

PIAAC-resultaten är indelade i sex nivåer när det gäller att tolka och värdera information från samhället och arbetslivet:

• under nivå 1 och nivå 1: bristande färdigheter
• nivå 2: tillräckliga färdigheter
• nivå 3–5: goda eller mycket goda färdigheter.

Utbildning ger bättre ekonomi och hälsa

Resultaten visar att högre utbildning i stor grad ger högre färdigheter och att både utbildning och färdigheter är relaterade till individers situation på arbetsmarknaden och till deras löner.

– Resultaten visar på att både formell utbildningsnivå och färdigheter är relaterade till genomsnittlig månadslön. Personer med en förgymnasial utbildning som har otillräckliga färdigheter inom räkning har drygt 50 procent av den genomsnittliga månadslönen för personer med eftergymnasial utbildning på minst 2 år som har mycket goda färdigheter, säger Lotta Larsson.

Det finns även ett positivt samband mellan kunskapsnivåer och hälsa samt nöjdhet med livet generellt. Bland vuxna med mycket höga räknefärdigheter rapporterar 60 procent att de har mycket god eller utmärkt hälsa, medan motsvarande andel bland de med ej tillräckliga räknefärdigheter är 37 procent.

Dessutom visar resultaten att det finns ett tydligt samband mellan meritvärden från årskurs 9 och genomsnittliga färdigheter inom läsning, räkning och problemlösningsförmåga. Kunskaper från grundskolan är avgörande för fortsatta studier och för att behålla och utveckla färdigheter som behövs i arbetslivet och samhället.

Även om vuxna i Sverige i en internationell jämförelse har höga genomsnittliga färdigheter, så finns det stora skillnader inom den vuxna befolkningen. Exempelvis har personer med eftergymnasial utbildning högre genomsnittliga färdigheter jämfört med de med förgymnasial utbildning.

Skillnader i resultat mellan grupper av befolkningen

Vuxna i Sverige presterar i genomsnitt på samma nivå inom läs- och räknefärdigheter under 2023 jämfört med 2012, men det har skett vissa förändringar i fördelningarna över kunskapsnivåer. Under 2023 är det 12 procent som har bristande läs- och räknefärdigheter. Andelen ligger kvar på ungefär samma nivå som 2012.

Däremot har andelen vuxna med goda eller mycket goda färdigheter ökat signifikant mellan 2012 och 2023 inom både läsning och räkning. Skillnaderna i färdigheter beror på faktorer som formell utbildningsnivå, ålder, utländsk bakgrund och tidigare skolgång. Bland inrikes födda i åldern 16 till 65 år är det 72 procent som har goda eller mycket goda läsfärdigheter medan motsvarande andel för utrikes födda är 36 procent. Utrikes födda är en heterogen grupp med människor med olika utbildningsbakgrund och vistelsetid i Sverige. Till exempel har utrikes födda med eftergymnasial utbildning högre genomsnittliga läsfärdigheter än övriga utrikes födda.

Även baserat på formell utbildningsnivå syns stora skillnader i läsfärdigheter. Bland personer med eftergymnasial utbildning 2 år eller längre har 75 procent goda eller mycket goda läsfärdigheter. För de med förgymnasial eller gymnasial utbildning kortare än 2 år, är det 42 procent.

Yngre med otillräckliga läsfärdigheter ökar

För 16–24-åringar har andelen med otillräckliga läsfärdigheter ökat från 9 procent 2012 till 15 procent 2023. Bland 16 till 24-åringar som har otillräckliga läsfärdigheter är 68 procent utrikes födda och 32 procent inrikes födda. Av samtliga unga, 16 till 24 år, så är 22 procent utrikes födda och 78 procent inrikes födda. Det här tyder på en överrepresentation av utrikes födda bland unga vuxna med bristande läsfärdigheter.

Viktigt är också att majoriteten av de utlandsfödda 16–24-åringarna som har kunskapsnivå 1 eller lägre i läsfärdighet, har kommit till Sverige när de var elva år eller senare. Många av dem har alltså ganska kort tid (om någon alls) i svensk skola.

Ålder vid invandring för utrikes födda 16–65-åringar samvarierar med färdigheter, vilket syns av att det är en signifikant skillnad i färdigheter generellt beroende på ålder vid invandring.

Utbildning är som nämnts tidigare en viktig faktor för alla individers färdigheter i läsning, räkning och problemlösning. Det syns särskilt för utrikes födda som saknar utbildning på gymnasial nivå. Bland utrikes födda med en förgymnasial utbildning, eller gymnasieutbildning kortare än 2 år, är det nästan två av tre som saknar tillräckliga läsfärdigheter i svenska språket och 9 procent som har goda eller mycket goda läsfärdigheter. Det kan jämföras mot utrikes födda med eftergymnasial utbildning 2 år eller längre, av vilka 18 procent saknar tillräckliga läsfärdigheter och 53 procent har höga läsfärdigheter.

Med tanke på de unga utlandsföddas resultat i PIAAC, är det tydligt att det behövs förbättrad språk- och läsundervisning i gymnasiet och komvux för gruppen. Skolverket jobbar på ett regeringsuppdrag och ett projekt som kan leda dit.

Nya kurser på gång inom sfi och komvux

Skolverket arbetar sedan april 2024 med ett tvådelat regeringsuppdrag. Myndigheten ska ta fram nya kurser i sfi (svenska för invandrare) samt yrkeskurser inom komvux på grundläggande nivå. I uppdraget ingår också att ta fram kurser i grundläggande läs- och skrivinlärning för sfi.

– Vi fick uppdraget att ta fram en eller flera kurser för grundläggande läs- och skrivinlärning för sfi. I den nuvarande kursplanen finns det sparsamt innehåll för den målgruppen. Nu har vi tagit fram två olika kurser i vårt förslag. Den ena riktar sig till de elever som inte kan läsa och skriva och den andra riktar sig till de som kan läsa och skriva men med en annan skrift än den latinska som används i svenska språket, säger Riikka Tilja, undervisningsråd på Skolverkets enhet för kommunal vuxenutbildning.

Två ytterligare förbättringar för gruppen, som Riikka Tilja ser som förslag för framtiden, är nya kurser i räkne- och problemlösningsfärdigheter inom komvux i sfi samt olika kompetensutvecklingsinsatser för lärare.

Projektet Intensivsvenska Samsyn

Projektet Samsyn syftar till att förbättra undervisningen på introduktionsprogrammet (IM) i gymnasieskolan, genom att skapa en mer samordnad och synlig skolkultur för lärare och elever. Det drivs av en forskargrupp på Stockholms universitet i samarbete med Skolverket.

Några av nyckelinslagen i Samsyn är att det ska skapa en mer strukturerad skolvardag genom schemalagda ämnesplaneringar, öka tydligheten för både elever och personal, samt en ordförrådssatsning som alla lärare på en skola arbetar gemensamt med.

Projektet ger skolorna långsiktig kompetensutveckling. Forskning visar att det leder till högre närvaro och bättre studiemiljö. Dessutom undersöker forskarna just nu kopplingen till förbättrad läsförståelse.