Elevteam inom komvux med fokus på unga vuxna i utanförskap

2023 var det fler än 130 000 unga mellan 16 och 29 i Sverige som varken arbetade eller studerade. Gruppen betecknas av myndigheterna med förkortningen UVAS, unga som varken arbetar eller studerar. Internationellt används termen NEET (förkortning för Youth not in employment, education or training). 

Stockholm arbete med UVAS, med speciellt fokus på unga mellan 20 och 29 år pågår inom en enhet som heter Elevteam Komvux. Enheten har ett uppdrag delat i två delar. Den ena delen går ut på att informera om studier på komvux och andra former av studier, den andra stödjer de som börjat på komvux.

– 2017 startade vi verksamheten som ett projekt för att möta upp ungdomar som var på utbildningsförvaltningens ungdomsgymnasium och som läste språkintroduktionsprogram, säger Nesrin Nylund som är enhetschef på Elevteam Komvux. 

Ungdomarna närmade sig eller var 20 år och kunde därför inte börja i gymnasieskolan, som är öppen för den som är som äldst 20 år. I Stockholm såg de att det blev stopp där och att de behövd göra något för att förhindra att de unga skulle hamna i utanförskap.

– Det var då vi startade vår verksamhet och jobbade med ungdomars övergång till komvux som nästa steg, säger Nesrin.

I dag når Elevteam komvux ut med information till mellan 800 och 1000 personer per år i målgruppen på träffar och mässor. Den delen som arbetar med stöd under komvux-studier stödjer ungefär 400 unga per år. I Elevteam Komvux ingår fem studiehandledare med pedagogisk utbildning, två kuratorer, en speciallärare och två studie- och yrkesvägledare.

Den som träffar de unga först är oftast studie- och yrkesvägledarna. Det sker ofta innan de lämnar skolväsendet eller genom Stockholms jobbtorg.

Vägen in

När Elevteam Komvux träffar en ung person som skulle kunna passa för insatsen så får de träffa en studie- och yrkesvägledare som tittar på elevens förutsättningar. Syftet är bland annat att ta reda på hur bra den unga kan orientera sig i studie- och yrkesvalet; vilken valkompetens personen har.

– Studie- och yrkesvägledaren träffar dem och gör en scanning för att se hur situationen ser ut för ungdomen. Det är lite grann om: ”Vad vet jag som är lämpligast för mig nu?” ”Vad tänker jag framåt?” ”Vilka möjligheter har jag?” Och det är inte så självklart, säger Nesrin. 

Många av de unga vet inte hur studiesystemet ser ut i Sverige, vilka val som finns eller ens vad de vill göra.

Efter scanningen kan vägledaren göra en individuell plan för personen. Samtidigt, parallellt kopplas också kurator och speciallärare in. Kuratorn blir viktig eftersom elever som inte har ett välordnat liv i övrigt, med till exempel en dålig boendesituation, kan få svårt att koncentrera sig på sina studier. Men det handlar också om finansiering av studierna eller om personen vill/kan studera på heltid, halvtid eller 25 procent.

Sedan kommer studiehandledaren in.

Studiehandledare ger stabilitet och är en bro till komvux

Studiehandledaren är den som sedan följer den unga genom hens resa hos Elevteam Komvux och som ser till att allt går som det ska för ungdomen under studierna samt i relation till utbildningsanordnare och lärare.

– När väl ungdomen kommer in och ska börja sin utbildning så kopplar vi in en studiehandledare så att personen aldrig ska känna sig ensam, säger Nesrin Nylund.

Att de aldrig ska känna sig ensamma är en viktig grundbult i Elevteam Komvux arbete. I varje steg när en överlämning ska göras så tittar studiehandledaren på vem som har ansvaret för eleven.

Men studiehandledaren är också med som ett stöd om något problem dyker upp. Ibland behöver studiehandledaren till exempel koppla in kurator. Kuratorn tar då över, lyssnar in och koordinerar så att den unga får kontakt med rätt person i samhället.

– Det kan handla om allt från studiefinansiering, till SL-böter och psykosociala frågor som kan innebära vårdkontakter, säger Nesrin Nylund.

Studiehandledaren finns med hela tiden och är i nära kontakt med komvux.

– Studiehandledaren är första kontakten med skolan och lärare. Den personen sitter med på möten, stöttar eleven och tar in information från lärare. ”Vad är det exakt som skolan efterfrågar i den här kursen och utbildningen?” Och sedan jobbar studiehandledaren parallellt med eleven. Studiehandledaren är bron mellan skolan och teamet, säger Haleh Torabi, som är Elevteamets samordnare.

De här eleverna kan ha haft det jobbigt i livet och då kan den överbryggande och stödjande rollen som studiehandledarna har bli väldigt viktig. För vissa är det också viktigt att de får ha kvar samma handledare under hela perioden då de är knutna till Elevteam Komvux, och då får de det.

Orienteringskurs ger självförtroende innan studierna börjar

För vissa elever så har Elevteam Komvux en orienteringskurs. I den inkluderar teamet allt från hälsofrågor, studieteknik samt att plugga på komvux och vad det innebär.

– Själva innehållet på orienteringskursen handlar ganska mycket om motivation, motivationssamtal, studieteknik. Och det är grunden till den här orienteringskursen – just att kunna bygga upp självförtroende, självkänsla, lite metoder som hjälper till att ta bort den här känslan av misslyckande, och att bygga upp deras möjlighet att lyckas fokusera på framtiden, säger Haleh Torabi.

När eleven väl börjar sina studier så fortsätter studiehandledaren finnas med.

– Här finns studiehandledaren med hela tiden och är i nära kontakt med den undervisande läraren. Dock är vår enhet inte en del av skolans organisation utan är en central enhet inom Vuxenutbildning Stockholm, säger Nesrin Nylund.

Men handledaren är alltid nära, både när det gäller den pedagogiska delen och om det dyker upp något problem som att eleven till exempel uteblir från studierna.

Förbättrad samordning

Nesrin och Haleh ser ett stort behov av bättre samordning med statens insatser framåt. De vittnar båda om att elever ibland får motstridiga budskap – med hot om indragna medel – eftersom Försäkringskassa och Arbetsförmedling inte alltid förstår vad Elevteam Komvux jobbar med. Då måste de lägga tid på att se till att eleven får fortsätta sina studier. Och de hoppas att de kommande aktivitetskraven inte kommer leda till att elever inte får fortsätta hos dem.

De ser ett behov av ett annorlunda och lite mer förberett mottagande, utbud av kurser och utbildningar samt stöd för målgruppen, ungdomar som lämnar grund- och gymnasieskolan utan komplett utbildning. Det blir också viktigt med tanke på att antalet personer i målgruppen ökar. Se faktaruta om antal elever på introduktionsprogrammet individuellt alternativ (IMA).