”Den fria bildningen är ett bultande hjärta i kommunerna”

Under våren 2025 genomförde man i Finland, på uppdrag av Utbildningsstyrelsen, en omfattande enkät om hållbar utveckling inom den fria bildningen. I utredningen ställdes frågor om hur hållbarhetens olika perspektiv förverkligas i läroanstalternas verksamhet. Man ville helt enkelt veta hur väl hållbarhetsfrågorna är integrerade i undervisningen och det praktiska arbetet. Svarsfrekvensen var över 90 procent. 

Det är ett resultat som utredaren Rilli Lappalainen lyfter fram med stor tacksamhet.

– Jag är väldigt glad över den höga svarsprocenten. Det är en fantastisk respons. Det visar hur viktigt området är och hur mycket vilja det finns att utveckla arbetet.

Det här ville man undersöka

Rapporten baserar sig på en enkät kring hållbar utveckling som besvarades av hela 263 läroanstalter inom den fria bildningen i Finland. Till dessa hör medborgarinstitut, folkhögskolor, sommaruniversitet, studiecentraler och idrottsinstitut. Genom undersökningen ville man också identifiera utvecklingsbehov.

Enkäten, som riktades till samtliga läroanstalter inom den fria bildningen, kartlade hållbarhetens olika dimensioner. Hit hörde ekologiska, sociala, kulturella samt administrativa och ekonomiska aspekter.

Mycket görs men lite syns

Ett tydligt resultat av undersökningen är att många läroanstalter betraktar hållbar utveckling som en självklar sak. Enkäten visar dock att den insikten inte alltid når ut till studerande eller externa samarbetspartner.

Ett av de mest slående resultaten är paradoxen mellan en stark värdegrund och låg synlighet.

– I många skolor är hållbar utveckling något självklart. Det sitter redan i väggarna, i värdegrunden och i hur man bemöter människor. Men studerande och samarbetspartner känner inte alltid till arbetet. Det är ganska typiskt: man gör mycket, men berättar lite, säger Rilli Lappalainen.

Han menar att det här inte bara är en kommunikationsfråga. Synliggörandet är en del av själva bildningsuppdraget.

– När skolorna tydliggör vad de står för stärker de sin identitet. De får större genomslag i lokalsamhället och på sikt kan det till och med bidra till ekonomiska besparingar.

Ett viktigt vardagsrum i kommunen

Rilli Lappalainen återkommer flera gånger till den viktiga kopplingen till lokalsamhället.

– Den fria bildningen är ett bultande hjärta i kommunerna. Det är ett vardagsrum där människor från olika sammanhang och olika åldrar möts. Där finns en enorm potential att bidra till långvariga förändringar i hur vi lever hållbart.

Lappalainen säger att skolorna redan gör mycket, men att arbetet nu behöver synliggöras bättre, både internt och utåt. För honom är det ingen överraskning att hållbar utveckling har en självklar plats i verksamheten.

– Det här är ingenting nytt för skolorna, och det är ofta inbäddat i värdegrunden och det dagliga arbetet. Många utbildningsinstitutioner har redan tydliga planer och strategier, men inte alla. Skolorna kunde bli ännu bättre på att synliggöra också utåt allt det viktiga arbete som de redan gjort länge.

Olika kommunala förutsättningar

Utredningen visar på stora individuella skillnader mellan enskilda skolor, men inga tydliga skillnader mellan olika skolformer inom fri bildning. Däremot framträder kommunernas roll.

– Om kommunen har en stark profil inom hållbar utveckling avspeglas det också i skolornas verksamhet. Det här gäller i synnerhet skolor som ägs eller finansieras av kommunerna, säger Lappalainen.

Hållbar utveckling tolkas enligt utredningen ofta relativt snävt. Avfallssortering är den mest använda åtgärden, men den ekologiska dimensionen är mycket mer än så. Lappalainen påminner om att skolorna ännu kunde göra mycket för att minska koldioxidavtrycket.

Många efterlyser också praktiska och lättanvända stödverktyg.

– Skolorna upplever att de behöver all slags stöd de bara kan få, särskilt i planeringsprocessen. Många delar av det här området är fortfarande abstrakta, och de behöver hjälp med att konkretisera hållbarhetsfrågorna, säger Lappalainen.

Respondenterna efterlyser också ett gemensamt påverkansarbete inom hela sektorn för att stärka förståelsen för den fria bildningens betydelse.

Utveckling kring ekonomisk hållbarhet

Ett långsiktigt hållbarhetsarbete kräver resurser. Stora förändringar i verksamhetsmiljön, inklusive ekonomiska utmaningar, har haft en avsevärd påverkan på vissa av skolorna.

De lyfter även fram behovet av utökad finansiering och kompetensutveckling. De ser också statlig styrning och projektfinansiering som viktiga verktyg för att kunna utveckla sitt arbete.

I utredningen efterfrågades synen på hållbarhet även ur perspektiven försäljning, ekonomiskt värde, konkurrenskraft och utvidgning av målgrupper. Dessa bedömdes ändå inte vara särskilt betydelsefulla områden när det gäller ekonomisk hållbarhet. 

I utredningen framkommer också att utbildningsinstitutionerna kan stärka sin ekonomiska hållbarhet genom att koppla dessa områden till hållbar utveckling. Hit hör hållbar konsumtion, återvinning, riskhantering och innovationer.

Stor uppskattning för fri bildning

För Rilli Lappalainen personligen har utredningen varit en lärorik process.

– Jag är mycket tacksam och har lärt mig oerhört mycket. Min uppskattning för den fria bildningen och det arbete som görs där har vuxit ytterligare. De här skolorna har alla förutsättningar att vara goda rollmodeller för andra utbildningsorganisationer.

Sammantaget visar utredningen en sektor med stark motivation och stort samhällsuppdrag. Lappalainen uttrycker ändå oro för de korta tidshorisonter som präglar dagens planering.

– Vi planerar för månader och enstaka år i vårt snabbt föränderliga samhälle. Jag skulle vilja att man tar sikte på åtminstone tio år. Hur ska vi inom en sådan tidsram bygga ett gott liv?

Den finländska utredningen visar ändå på en positiv potential. Med rätt stöd kan den fria bildningen fortsätta vara ett bultande hjärta som driver hållbarhet i praktiken.