Ekocentrums material ger nya svenskar synlighet i hållbarhetsdebatten

När Pauline Nylin från Ekocentrum berättar om arbetet med att ta fram ett hållbarhetsmaterial för nyanlända, blir det snabbt tydligt: det här är inte bara ett projekt. Det är en uppgörelse med svenska självbilder och fördomar.

– Många av de som kommer till Sverige lever redan mycket mer hållbart än vi. Men det får de aldrig höra. I stället möts de av budskapet om att de måste lära sig hur vi gör här. Men vi har väldigt mycket att lära av dem.

När överflödet blir ett problem

Pauline Nylin menar att det finns ett grundläggande missförstånd i nordisk hållbarhetskommunikation: vi utgår ofta ifrån att vi vet bäst. Att våra länder är  föregångsländer, i förhållande till många utvecklingsländer. Men i själva verket bygger vår nordiska livsstil på överflöd, hög resursförbrukning och stark konsumtionsbundenhet.

– Svenskarna är helt enkelt bortskämda. Vi har levt i ett land med enorm tillgång till vatten, energi och ytor. Vi slösar utan att tänka – tvättar bilar och spolar våra toaletter med dricksvatten. Vi har stora valmöjligheter när det gäller hur glest vi vill bo. Många som kommer hit är chockade över hur vi lever.

Hon beskriver hur nya svenskar ofta kommer från länder där resurserna är knappa, och där återbruk, delande och återhållsamhet är vardag. Men när de anländer till Sverige placeras de i ett underläge – både språkligt och socialt.

– Vi har mött många nyanlända som inte ens visste varför de tvingats fly från sitt land. I många fall var det inte krig, utan brist på naturresurser. Jorden gick inte längre att odla, klimatet hade förändrats.

Språkutveckling och samhällsanalys i ett

Projektet Hållbar utveckling med nya svenskar pågick mellan 2020–2023, med stöd från Allmänna arvsfonden. Tanken var att skapa ett pedagogiskt stödmaterial för undervisning i svenska som andra språk. Materialet kombinerar hållbarhetskunskap med språkstöd – exempelvis en inbyggd ordbok, markerade nyckelord, diskussionsövningar och språkutvecklande aktiviteter.

Materialet som utgår från sex olika teman (se faktaruta) är tillgängligt digitalt och får  användas helt kostnadsfritt. Varje tema innehåller förutom utskriftsbara texter, även bilder, spel och filmer. Centrala begrepp är markerade och förklarade på ett tillgängligt sätt.

Historien som väcker förståelse

Ett av de teman som Pauline Nylin brinner särskilt för handlar om människans miljöpåverkan genom tiderna. Här har man vävt in anekdoter, berättelser och exempel från historien – från jägare och samlare till dagens konsumtionssamhälle.

– Det blir så mycket mer levande när vi kan visa hur mänskligheten alltid haft en påverkan på miljön. Vi berättar om Påskön, om de första jordbruken, om vikingarna på Grönland som inte klarade att anpassa sig till klimatförändringar, men där inuiterna överlevde. Det väcker både känslor och nyfikenhet.

Berättelserna används för att spegla samtidens utmaningar. Även nutida exempel som plast i haven eller matsvinn finns med, och materialet bjuder in till reflektion: Hur lever vi? Hur vill vi leva?

– Berättelserna är sorgliga och visar på olika misslyckanden, men framför allt hur vi människor inte kan förutse konsekvenserna av våra handlingar.

Andra länder har äldre kunnande

Pauline Nylin säger att de som flyttar till våra nordiska länder ofta hamnar i underläge och inte får veta hur mycket de kan.

– Det här är ett kunskapsgap som förstärks på grund av språkbarriärer. När de inte kan ta del av media, så får de heller inte höra att de faktiskt lever hållbart. De får enbart höra de negativa aspekterna.

Hon påminner om att hållbarhet inte är ett nytt, västerländskt påfund – tvärtom. Många av de praktiker som idag lyfts fram som framtidens lösningar har sina rötter i äldre samhällen än våra. Hon lyfter ett konkret exempel: sashiko, en japansk metod att laga kläder.

– De nordiska länderna är relativt nya länder, de andra har så mycket äldre kunskap från andra civilisationer, som vi skulle behöva. Här finns det mycket utbyte att ge varandra.

Ett material för alla

Trots att målgruppen med projektet var nya svenskar, tycker Pauline Nylin att det digitala materialet passar många fler.

– Vi har testat det på både svenskar och nya svenskar. Även vi som bott här länge behöver få saker förklarade enkelt och direkt. Budskapet i hållbar utveckling är komplext, men det betyder inte att vi måste prata komplicerat.

Pauline Nylin lyfter fram det som varit en stor utmaning under processen: att skriva så att komplexiteten i hållbarhetsfrågor bevaras, men språket förenklas. Det handlar om att skala ner.

– Ibland kan materialet låta lite barnsligt, förenklat, men det är det inte. Budskapet är inte enkelt, men vi går rakt på sak.

Ett brädspel för diskussion

I materialet ingår till exempel det effektiva brädspelet som utgår från verben äga, dela, hyra, avstå ifrån, och i spelet får deltagarna diskutera olika prylar och tjänster: Vad behöver man verkligen äga? Vad kan man tänka sig att dela? Diskussionerna blir ofta livliga.

Materialet har testats främst på målgruppen unga vuxna i folkhögskolor, gymnasier och grundskolor – och enligt Pauline Nylin har det gett upphov till nya arbetssätt och idéer.

– Vi har exempelvis haft workshops med alla lärare på en folkhögskola. Materialet blev sedan grunden för ett av deras program, så det togs emot väldigt väl.
Projektet är formellt nu avslutat, men lever vidare genom sitt material och i Ekocentrums kommande satsningar.

Pauline Nylin är glad om materialet nu får spridning och uppmanar alla som är intresserade av ämnet hållbarhet och språkfrämjande åtgärder att bekanta sig med det.