Förändring börjar meddet som redanfinns – så tänkerrektorn för en finländsk yrkeshögskola

När Tapio Huttula började arbeta som rektor och verkställande direktör för Centria yrkeshögskola våren 2023 mötte han en organisation som redan var i gott skick. Det fanns ingen anledning att börja om från början.

– Min företrädare hade arbetat starkt med den interna politiken och sett till att huset var i så bra skick som möjligt. Nu fanns det däremot en tydlig efterfrågan på det jag skulle kalla utrikespolitik: påverkan, intressebevakning och nya samarbetsformer med arbetslivet och andra skolor.

Att förändra utan att börja om

Tapio Huttula inledde sitt arbete med att ta fram en ny strategi, och i samband med det arbetet intervjuade man externa aktörer, studenter och personal. Man ordnade också gruppdiskussioner på Centrias tre campus.

– Vi ställde frågor som: Vad är sådant som är särskilt viktigt här i vår yrkeshögskola? Vad är de saker som vi åtminstone vill bevara för framtiden? 

Utifrån de samtalen framträdde olika teman som alla upplevde som extra viktiga. Resultatet blev en värdegrund där Centria bland annat beskriver sig som lättillgänglig och pålitlig, som en organisation som uppskattar mångfald och kompetens, möjliggör möten och är förnyelseinriktad, målinriktad och modig nog att experimentera.

För rektorn var själva processen minst lika viktig som orden i det slutliga strategidokumentet.

– När människor kan känna att de är med i förändringen, att de har en roll och faktiskt får påverka, då minskar motståndet mot förändringen.

Han är inte rädd för framtiden

När Tapio Huttula blickar tillbaka på sin yrkesbana är det lätt att se en röd tråd: utbildning, arbetsliv och samhällsförändring har hela tiden gått in i varandra. 

Ett studentpolitiskt engagemang ledde till arbete med utbildningspolitik, och senare till uppdrag inom bland annat Utbildningsstyrelsen och ministerierna. Ett annat engagemang ledde så småningom till fackliga uppdrag och strategiarbete på central nivå.

– Två gånger har min hobby blivit mitt arbete, berättar han livfullt.

Erfarenheterna har också format hans sätt att se på förändring. Huttula beskriver sig själv som en nyfiken och framtidsorienterad person. Förändring förknippar han inte i första hand med hot, utan med möjligheter.

Kompetens som en del av strategin

På Centria har det här synsättet också lett till att man utvecklat nya sätt att arbeta med kompetens. Det sker numera via en så kallad kompetenskompass, som bygger på sex centrala kompetensområden. Tanken är att skapa en systematisk bild av vilken kompetens organisationen har, var den finns och vilken kompetens som behöver utvecklas.

– Vi kunde identifiera sex olika centrala kompetenser som vår personal behöver. Sedan arbetade vi fram en helt egen systematisk modell. Jag anser att även organisationer måste kunna lära och förändras, säger Tapio Huttula.

Varje medarbetare går nu igenom modellen tillsammans med sin förman och kompetenserna bedöms på en femgradig skala.

– När vi gör den här kartläggningen i hela organisationen får vi en bild av hela vår kompetens och ungefär vilken nivå vi befinner oss på. När vår omvärld förändras och det kommer ett nytt utbildningsbehov, kan vi direkt se vilket team som borde ta hand om det. Ibland krävs det att vi rekryterar nya människor.

Vi kan tänka större tillsammans

Centrias nya strategi har också öppnat upp för ett ökat samarbete med andra yrkesskolor, yrkeshögskolor och universitet via olika allianser. Tapio Huttula är inte det minsta rädd för konkurrens utan ser samarbete som helt avgörande för framtidens utbildning i Finland.

– När vi har mer kompetenskapital och större volym kan vi också ta oss an större utmaningar. Genom att samarbeta kan vi stärka våra enskilda individuella drag.

Ett konkret exempel är den strategiska alliansen Länsi-Suomen korkeakouluallianssi CSS (Högskolealliansen för västra Finland), där Centria samarbetar med Satakunnan ammattikorkeakoulu (Satakunta yrkeshögskola) och Seinäjoen ammattikorkeakoulu (Seinäjoki yrkeshögskola).

Hållbarhet handlar också om människor

Centria har även en tydlig profil inom hållbar utveckling, både i den egna verksamheten och genom olika internationella samarbeten. 

– Hållbar utveckling är en förutsättning för att människor i framtiden ska kunna leva på den här planeten utan att förstöra hela miljön. Det är en fundamental sak, säger Tapio Huttula.

Samtidigt betonar han att det finns många exempel på motstridigheter när man talar om hållbarhet. Han nämner digitaliseringen som ett exempel. 

– Det goda är att man kan minska belastningen på naturen, genom att man till exempel reser mindre. Men om alla tjänster blir digitala, riskerar vi samtidigt att stänga ute människor som inte har förutsättningar att använda dem. Hållbarhet kan inte bara gå enligt ekonomins villkor.

Att bygga framtidstro i sin personal

Att själv se möjligheter i förändringsprocessen är en sak. Att få med sig en hel organisation är en annan. Hur ska personalen kunna känna motivation när framtiden är osäker?

– Arbetet på en yrkeshögskola är meningsfullt och det finns en efterfrågan i samhället på det vi gör. Vi får göra betydelsefulla saker när vi arbetar för de ungas framtid. Min roll som ledare är att hela tiden försöka synliggöra den här meningsfullheten i vår vardag.

Tapio Huttula säger till slut att en examen inte bara ska vara ett bevis på genomförda studier.

– Vi har fått våra studenter till låns under studietiden. Under en kort tid kan vi påverka deras liv, men det som de slutligen tar med sig ut i livet är själva examen. Därför måste en hållbar utbildning innehålla sådant som till exempel förmågan att lära sig, kritiskt tänkande, att förstå information och även interaktionsförmåga. 

Tapio Huttula säger att ett hållbart kunnande är det som finns kvar när själva ämneskunskapen förändras.

Vad ska inte förändras?

Tapio Huttula synar begreppet hållbar utveckling i sömmarna. Han delar åsikten om att begreppet inte syns lika starkt i den allmänna debatten som för några år sedan.

– Det här är lite som mode. När någon ny formulering eller definition kommer kan den slå igenom ganska snabbt. Då är det bra att stanna upp och fråga: Är det här verkligen något nytt, eller är det egentligen någonting annat? Och hur hållbara är de nya strömningarna?

Sedan tillägger han:

– Om man har identifierat någon grundläggande sak som är klok att göra, då tycker jag också att man ska hålla fast vid den.