– De organisationer som tar emot en språkpraktikant får inte bara en extra resurs helt kostnadsfritt, de får också öva på att vara en mer inkluderande arbetsplats och bekanta sig med de inflyttade, säger Catalina Nica, praktiksamordnare vid Medborgarinstitutet på Åland.
Catalina flyttade själv till Åland från Rumänien tillsammans med sin man för 18 år sedan. I Rumänien var hon utbildad pedagog och jobbade som engelsklärare, men flytten till Åland tvingade henne att vidga sina vyer. Hon valde att vidareutbilda sig bland annat inom hotell och konferens och har sedan dess haft flera olika jobb, tills hon för sju år sedan landade vid Medborgarinstitutet. Där har hon gått från SFI-assistent, administratör i kansliet, SFI-lärare och tillförordnad biträdande rektor, till sin nuvarande tjänst som praktiksamordnare. Hon berättar att alla jobb och utbildningar har varit viktiga pelare i hennes språkresa och har bidragit till att stärka hennes kunskaper i svenska. Hon gick även själv Medborgarinstitutets SFI-kursen när hon först kom till Åland.
– Språkpraktik gör att inflyttade får komma ut i samhället, knyta kontakter och se hur människor på Åland jobbar. De blir vana med olika dialekter, vågar prata svenska med sina kollegor och får bättre självförtroende. De elever som vill integrera sig är ivriga att få vara med och bidra på arbetsplatsen och för många leder det också till en anställning. Då har vi nått vårt mål, berättar Catalina.
Språkpraktik kom till nytta när Samuel flyttade från Frankrike till Åland
SFI-undervisning är inte bara en vanlig kurs i svenska, utan en integrationsutbildning där man även får lära sig t.ex. IT-kunskaper, att skriva CV och om samhället. Språkpraktiken, som är en obligatorisk del av undervisningen, är sammanlagt minst 7 veckor lång och anpassad efter elevens behov, erfarenheter och framtida mål.
En som blev klar med sin praktikperiod förra hösten är Samuel Begot. Våren 2024 flyttade han till Åland från Frankrike med sin sambo som har familj på Åland. Han berättar att det var svårt att hitta jobb som bara krävde kunskaper i engelska så han förstod snabbt att han behövde lära sig svenska. Men det var inget hinder för honom eftersom han tycker om att lära sig nya språk och såg det som en rolig utmaning.
– När jag först anmälde mig till SFI-kursen slog det mig att det skulle bli intensivt med åtta månader undervisning varje dag från 9-15. Men jag tänkte att om det är det som krävs för att jag ska integrera mig och kunna jobba så är det värt det. Tiden på Medis öppnade också många dörrar för mig, med språket, praktiken och nya kompisar.
I Frankrike jobbade Samuel som jurist inom migrationsverket vilket gjorde Ålands landskapsregering och stadens integrationsenhet vid Rådhuset till naturliga platser för hans språkpraktik. På landskapsregeringen fick han till exempel läsa om olika lagar och Ålands självstyrelse, delta i möten och seminarier och göra mindre utredningar. I slutet av perioden höll han två presentationer på svenska inför regeringskansliet om det franska rättssystemet.
Han berättar att det bästa han fått ut av språkpraktiken är att inte bara få lära sig om hur det åländska samhället funkar, utan också få känna sig som en del av det.
– Jag rekommenderar absolut andra att göra språkpraktik. Det kan kännas skrämmande i början, men det är ett bra sätt att utforska en arbetsmiljö man tycker är intressant på samma gång som man stärker sina språkkunskaper. Det skapar också nya kontakter och nätverk på ett helt annat sätt när man får komma ut i en arbetsmiljö och lära känna nya kollegor.
Arbetsgivarens perspektiv
En av de kollegor som Samuel lärde känna under språkpraktiken på landskapsregeringen var hans handledare Emilia Josefsson. Hon jobbar som jurist inom rättsliga och internationella enheten på regeringskansliet. Som handledare hade hon regelbundna avstämningar med Samuel och genomgångar där han fick lära sig om olika frågor som kunde uppstå i arbetet. På frågan om vad språkpraktiken har givit henne och hennes arbetsplats, är hon mycket positivt inställd.
– Jag har erfarenhet av förmanskap och att lära upp nyanställda från tidigare jobb, så jag tyckte att det lät roligt att få hjälpa till och få en chans att bidra rent konkret till att en inflyttad skulle få känna sig lite mer hemma i arbetslivet här på Åland. Dessutom är det ju alltid roligt med en ny person i arbetsgemenskapen, men utöver det så var det också givande att få nya insikter och perspektiv på det man jobbar med. Personligen tyckte jag också det var roligt med Samuel eftersom jag bott i franskspråkiga länder förut, även fast vi i slutändan pratade svenska med varandra.
Catalina berättar att en del arbetsgivare tvekar när de hör ordet språkpraktik men hon lägger tyngd vid att en handledare för en språkpraktikant inte har samma ansvar som för en vanlig praktikant. Fokuset under en språkpraktik ska inte ligga på själva jobbet på samma sätt. Om det inte finns arbetsuppgifter att göra så kan praktikanten istället följa med på möten, lyssna, arbeta bredvid handledaren och använda sin svenska på olika sätt.
Från praktik till arbetslivet
Samuel har nyligen börjat ett nytt jobb som integrationshandledare på Rådhuset. Han tror att det han lärde sig och de kontakter han knöt under praktikperioderna till stor del hjälpt honom att få jobbet. Emilia, som ställde upp som hans referens, hoppas också att så är fallet.
Samuel avslutar med att berätta:
– Jag och min sambo besökte Rådhuset för tre år sen för att få information om att flytta till Åland. Då sa jag till min sambo, tänk om jag skulle få jobb här? Det skulle nästan vara drömjobbet! Men hur skulle det gå till när jag inte kan språket? Och så hamnade jag här ändå till slut.
