Ny Bildningsbarometer på svenska visar oro – men också att finlandssvenskar värderar bildning högt

Vill man lära sig något snabbt och enkelt går det bra med en YouTube-film på nätet. Men när finlandssvenskarna ska lära sig något mer omfattande vill de allra flesta fortfarande anmäla sig till en fysisk kurs. Det visar den första svenskspråkiga Bildningsbarometern i Finland som presenterades i november. 

För första gången har finlandssvenskarnas attityder till utbildning, bildning och livslångt lärande kartlagts på bred front. Och resultaten väcker både hopp och allvarstoner.

Respondenterna fick välja vilka färdigheter som de upplever minskar i Finland. Bland utbudet fanns bland andra läs-, skriv- och kommunikationsförmåga, hantverkskunskap, digital kompetens, främmande språk och emotionell förståelse. 

– Många menar att allmänbildningen har försämrats och många har säkert märkt att människor runt omkring dem har svårare att läsa, skriva och kommunicera i dag än tidigare, säger ansvariga forskaren Isak Vento.

Vad betyder det att få lära sig på svenska?

Initiativet till barometern kommer från NLL-koordinatorn Johanni Larjanko vid Bildningsalliansen. Tidigare har det endast funnits en finskspråkig motsvarighet. 

Isak Vento förklarar hur forskarteamet sammanfattat uppdraget.

– Vår utgångspunkt och huvudfråga var följande: Vad tänker man i Svenskfinland om lärande och bildning, och hur viktigt är det att ha tillgång till möjligheten att lära sig på svenska?

Bildningsbarometern har genomförts av Institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi på uppdrag av Bildningsalliansen i Finland. Petri Salo som är professor i vuxenpedagogik vid Åbo Akademi, och har trettio års erfarenhet av fri bildning har funnits med som samarbetspartner och sakkunnig.

Han säger att det är både nyttigt och intressant att det nu finns ett pålitligt faktabaserat underlag för den fria bildningen i Svenskfinland.

– Hittills har det saknats god statistik, men nu vet aktörerna inom den fria bildningen lite mera om sina deltagare. Min förhoppning är att man ska börja använda underlaget lokalt när man ska kommunicera med beslutsfattarna i kommunen kring ekonomi och existensberättigande.

Under lanseringstillfället i november i Helsingfors underströk Henrika Nordin från Bildningsalliansen barometerns betydelse i en snabbt föränderlig och osäker tid. 

Hon reflekterar också över resultatens innebörd.

– Vad ligger bakom resultaten? Det är en fråga vi gärna vill undersöka vidare.

Kvinnor går gärna på kurser

När det gäller hur man helst lär sig nya saker är resultaten från Bildningsbarometern intressanta. Trots det stora utbudet av digitala verktyg som appar och YouTube anger över hälften att de helst går en kurs. Detta visar att traditionella inlärningsformer fortfarande värderas högt.

– Här finns små skillnader mellan könen. Kvinnor går i större utsträckning på kurser, medan män oftare föredrar självstudier online eller att själva prova på nya saker. Yngre personer frågar gärna vänner om hjälp och är mindre benägna att anmäla sig till kurser än äldre, säger Isak Vento.

Han poängterar att det ena inte utesluter det andra.

 – Vill man lära sig knyta en slips kanske man använder en film på nätet, men för mer omfattande färdigheter prioriterar de svenskspråkiga i Finland alltså ofta en fysisk kurs.

Bildningens roll i ett högteknologiskt samhälle

Bildningsbarometern kartlägger således finlandssvenska värderingar kring utbildning och kunskap i samhället, med särskilt fokus på den fria bildningen i Finland. 

Det fria bildningsarbetet har funnits i Finland sedan 1800-talet. Ursprungligen syftade det främst till att utbilda arbetare och landsbygdsbefolkningen, men idag erbjuds ett brett utbud av utbildningsformer som inte styrs av statliga läroplaner. Det omfattar kurser via medborgarinstitut, sommaruniversitet, studiecentraler, idrottsutbildningscenter och folkhögskolor. 

Alla utbildningsformerna stöder på olika sätt det livslånga lärandet genom att främja sysselsättning, kompetenshöjning och integration.

Demokrati och hållbar utveckling är viktigt

Isak Vento säger att undersökningen ger en god helhetsbild av hur finlandssvenskarna tänker kring bildning, oavsett var de bor, inklusive Åland. Undersökningen riktades till 5 000 personer och teamet fick 2 101 svar att analysera. Finlandssvenskarna i Finland är knappt 300 000.

– I det rådande ekonomiska läget i Finland är det intressant att se vilka områden som prioriteras ur offentliga medel. Demokrati, jämställdhet och hållbar utveckling hamnade i topp tre. På fjärde plats kom livslångt lärande. Yngre prioriterar hållbar utveckling högre än äldre, säger Vento.

Finlandssvenskarna är också eniga om att personer utanför arbetslivet, liksom invandrare, bör stödjas och inkluderas i samhället genom utbildning. Bildning och kultur ses som viktiga grundpelare i ett samhälle.

Ett bra verktyg för nordiskt samarbete

AI-frågorna i barometern visar på stora skillnader beroende på utbildningsnivå. Lågutbildade lyfter fram den praktiska nyttan med tekniken, medan högutbildade fokuserar på källkritik och kritisk textförståelse.

Isak Vento drar sin slutsats av Bildningsbarometern.

– Det finns ett starkt stöd för bildning bland finlandssvenskarna. Det här borde tas på största allvar. I slutändan handlar det om att Finland är med och värnar om den nordiska välfärdsmodellen.

Professor Salo ser också att resultaten har relevans långt utanför Svenskfinland.

– Den fria bildningen i Norden borde arbeta mer systematiskt med visioner och framtidsscenarier. Den här undersökningen kunde bli ett viktigt underlag i det arbetet.