Gå till innehållet

Norge

Yrkesprofiler identifierar grundläggande färdigheter för utbildare

Norska Direktoratet for høyere utdanning och kompetanse (HK-dir) har skapat profiler för grundläggande färdigheter inom olika yrken. Dessa profiler hjälper till att identifiera och stärka viktiga kompetenser som läsning, skrivning och digitala färdigheter i arbetslivet.
På norska Direktoratet for høyere utdanning og kompetanse (HK-dir) har man skapat profiler för kompetenser i olika branscher. Profilerna utgår från kompetenserna: att kunna läsa, skriva och räkna, samt ha muntliga och digitala kompetenser. De är nödvändiga kompetenser för att klara sig i olika yrken och för att fortsätta lära sig under hela arbetslivet. Profilerna ger exempel på färdigheter och kompetenser som en person måste behärska inom ett yrke eller i en bransch.

Profiler berättar om utbildningsbehov

HK-dir har gjort profiler för ett trettiotal yrken och branscher.
– Det kan till exempel vara en profil för förskoleassistent, som för vissa kan vara en ingång till ett jobb, säger Tanja Aas, senior rådgivare på HK-dir.
Andra yrken som de har gjort profiler för är till exempel bilmekaniker, rörmokare, frisör och busschaufför. Men det finns även profiler som rör fritid och frivilliguppdrag.
I profilen för förskoleassistent kan man se att assistenten till exempel varje dag förväntas läsa listor om arbetsfördelning, läsa blanketter så som veckoschema och närvaroformulär samt läsa loggar. Det är praktiska kompetenser som en person behöver ha för att klara sin arbetsvardag i förskolan.
Profilerna är tänkta att användas till exempel i utbildningssammanhang, för att kunna prata med elever om de utbildningsbehov som finns och de krav som ställs i arbetslivet men också för att anpassa kurser efter individers behov. Materialet kan också användas av arbetsgivare som vill få en bild över vilka generella kompetenser som behöver stärkas i olika yrken. Men Tanja Aas berättar också att profilerna används i alla typer av verksamheter, till exempel på fängelser.
Profilerna finns på olika språk.
Ljushyad kvinna i yngre medelåldern, Tanja Aas
Den muntliga kompetensen handlar inte om att prata norska eller att prata bra, utan det handlar om att veta vem man pratar med. Och vad du pratar om med vem, säger Tanja Aas, senior rådgivare på HK-dir.
– Från början skulle det vara på de två norska språken, och sedan samiska. På samiska har vi bara några yrken. Och så har vi dem på engelska, eftersom vi ingår i väldigt många nordiska och europeiska nätverk. Och även på ukrainska eftersom Norge tagit emot 70 000 ukrainare sedan 2022, säger Tanja Aas.
Profilerna finns i två versioner, ett textdokument och ett Excelark som personer kan använda för att skatta sina kompetenser. Vid skattningen får man svara på om man har bra, liten eller ingen erfarenhet av att utföra respektive syssla.
Arbetet med profilerna är inspirerat från Kanada och Nya Zeeland där man tidigare har gjort liknande arbete.

Muntlig kompetens

Den muntliga kompetensen i profilerna handlar inte bara om att vara verbal, prata eller framföra ett samtal.
– Det handlar inte om att prata norska eller att prata bra, utan det handlar om att veta vem man pratar med. Och vad du pratar om med vem. Det vi säger när vi pratar om grundläggande färdigheter, är att muntliga kompetenser kan vara att förklara att man är fem minuter sen för kompisgänget, eller jobbintervju, säger Tanja Aas.
Den muntliga kompetensen omfattar viss social kompetens. I profilen för förskoleassistent står det till exempel att assistenten ska kunna samordna det dagliga arbetet med kollegor och diskutera åtgärder om oväntade situationer uppstår.
Utdrag från Excelfilen för förskoleassistentens profil
Excelformulär med huvudrubriken "Grunnleggjande ferdigheiter på jobben, Barnehageassistent". Formulär med frågor om läsning. De möjliga svaren för varje påstående är tre: Har god erfaring, Har litt erfaring och Har ingen erfaring. Påståendena har underrubriken "Kvar dag vil barnehageassistenten" och de sju påståendena är: 1. lese vaktlister og lister for arbeidsfordeling. 2. lese skjema som t.d. vekeplan og frammøteskjema. 3. lese logg og rutinelogg. 4. lese meldingar til og frå kollegaer eller foreldre. 5. lese oppslag som t.d. informasjon om turar og andre aktivitetar. 6. lese symbol på etikettar på mat, medisinar og vaskemiddel. 7. lese barnelitteratur høgt for barn

Digitaliseringen kräver läskompetens

Något som blir uppenbart när man läser profilerna är hur yrken, som på ytan kan uppfattas som praktiska, omfattar många uppgifter som kräver att arbetstagaren är någorlunda stark på att läsa och skriva. Tanja berättar att det hänger samman med digitaliseringen.
– På alla arbetsplatser är det så att, oavsett om man jobbar på golvet eller om man är lite högre upp i systemet, ju mer digital arbetsplatsen blir desto mer läsning krävs. Det som förr fördes vidare verbalt, det går man i dag in på intranätet och läser om, säger Tanja Aas.
Profilerna visar hur utbildning och kompetensutveckling kan anpassas till arbetsplatsens behov. De visar på hur viktiga generella kompetenser är, oavsett yrke.