Grönland
Formativt valideringsstöd för unga utanför arbetsmarknaden på Grönland
Grönland har startat ett projekt för att stärka kompetensutvecklingen för unga utanför arbetsmarknad eller utbildning. Genom att regering, kommuner och utbildningsinstitutioner arbetar tillsammans är tanken att skapa bättre möjligheter för de unga.
På Grönland har de startat ett ambitiöst projekt med att etablera vad de kallar Pilersitsiviitskolor i alla sina fem kommuner. “Pilersitsiviit” betyder ungefär “ställe där man gör saker” på västgrönländska, vilket rimmar bra med den planerade typen av praktisk utbildning där unga kan utbilda sig till bland annat byggarbetare och köksbiträden.
Bakgrunden till projektet är att Grönland har en demografi med många äldre yrkesutbildade som lämnar arbetsmarknaden och färre unga som kan ta över. Gruppen unga mellan 16 och 25 år utan vare sig arbete eller utbildning var 2081 personer 2022.
Projektet, som stöds av den nuvarande regeringen, har en budget på 10 miljoner DKK för driften av 5 skolor samt 1 miljon i utvecklingskostnader. Genomförandet sker genom ett tätt samarbete mellan kommuner samt företags- och yrkesutbildningar.
Planen är att skolorna ska starta under 2025 och utvärderas under 2026 innan undervisningssättet kan spridas till andra städer.
Motiverar unga att påbörja en yrkesutbildning
Målet är att de unga ska ta steget in i arbete eller utbildning, men huvudsyftet är ett annat.
– Det primära syftet är att motivera den unga att påbörja en yrkesutbildning. Och det är därför Pilersitsiviitskolorna har ett nära samarbete med yrkesutbildningscentralerna på Grönland, säger Kistâra Motzfeldt Vahl som är projektledare för projektet.
Yrkeslärarna på verkstäderna ska under 2024 få lära sig projektbaserat lärande samt få lära sig om didaktik och pedagogik under 2025.
– Vi håller på att förbereda oss nu. Bland annat ska vi hålla kurser för lärarna på de fem skolorna, säger Kistâra Motzfeldt Vahl.
”
Det primära syftet är att motivera den unga att påbörja en yrkesutbildning, säger projektledare Kistâra Motzfeldt Vahl.
Inom projektet har man tagit fram två olika typer av valideringsmaterial. Det ena är ett summativt material som ska användas för att bedöma professionell utveckling. Det andra är ett formativt valideringsmaterial för personliga, generella kompetenser.
Verkstad på Inusullivikskolan. Här kan eleverna bland annat göra ulo, som är en traditionell kvinnokniv.
Visuellt dialogmaterial hjälper elever reflektera över sina generella kompetenser
Det formativa valideringsmaterialet kommer att användas kontinuerligt i samtal mellan lärare och elever, där fokus ligger på elevens utveckling av generella kompetenser. Ett visuellt dialogmaterial, ett samtalshjul, används i dialog. Se länk.
Samtalshjulet är uppdelat i fyra delar för olika generella kompetenser med tillhörande påståenden som eleverna får ta ställning till i diskussion med läraren:
- Kommunikation – “Jag vill gärna ha feedback om mitt arbete”, “Jag har samtal med andra”.
- Självförtroende – “Jag gör misstag, men det betyder inte så mycket”, “Jag har funderat på vad jag kan göra bättre nästa gång”.
- Ledarskap – “Även om arbetet var tråkigt på kort sikt fortsatte jag envist att jobba”.
- Engagemang – “Jag har känt optimism inför arbetet”, “Jag har hittat nya lösningar genom att tänka på nya sätt”.
Materialet har två syften. Det ska ge eleven en möjlighet att reflektera över det hen kan. Det ska också, när elev och lärare har uppföljning, få eleven att växa.
Materialet är visuellt för att det ska kunna användas i dialogen och är ett bra sätt att visa på elevens individuella framsteg.
– Det är meningen att samtalshjulet här ska användas i dialogen med den unga. Och anledningen till att vi har tagit fram visuella samtalskort är att vi bäst kan visa de individuella framstegen. I stället för att bara ha en dialog utan att titta på någonting, säger Kistâra Motzfeldt Vahl.
Viktigt är också att fokus i samtalshjulet är på det som eleven kan, inte det som hen inte kan. Läraren skapar också trygghet hos eleven genom att ha tydliga planer för hur ofta och när de ska följa upp valideringen.
Utmaningar
En av de största utmaningarna för projektet är befolkningens geografiska spridning och den relativt lilla befolkningen på cirka 56 000 personer. Ett av problemen är svårigheterna att hitta kompetent personal med en mindre befolkning. Behovet av stöd från centralt håll blir också större för personalen på skolorna.
Genom att överbrygga klyftan mellan utbildning och arbetsmarknad hoppas Grönland ändå att initiativet ska förbättra framtidsutsikterna för unga och skapa en mer inkluderande arbetsmarknad.
Länk
Samtalshjulet för validering (på västgrönländska) https://www.klimazirkus.com/_files/ugd/f4c41d_513320ba9b124728be855f6097c8fea1.pdf