Flexibel validering av generella kompetenser

Svenska Folkuniversitetet validerar generella kompetenser genom en metod som är både kvalitetssäkrad och flexibel. Metoden låter även den som har liten jobberfarenhet bli validerad.

Folkuniversitetet har en bred bildningsverksamhet som omfattar allt från folkbildning till yrkeshögskola samt arbetar med arbetsmarknadstjänster för arbetssökande. För att synliggöra och validera de generella kompetenserna och på så sätt stärka individens ställning på arbetsmarknaden använder de OCN-metoden (Open College Network). Metoden består av en strukturerad process med tydliga bedömningskriterier och checklistor. Målgruppen är personer som har ingen eller liten erfarenhet av arbetslivet, eller personer som har varit arbetssökande under lång tid.

Folkuniversitetet har genom sin paraplyorganisation, Studieförbunden i samverkan, arbetat med OCN-metoden för validering sedan 2015 (i början som ett studieförbundsgemensamt projekt).

Anna-Lena Bergman, valideringssamordnare hos Folkuniversitetet, berättar att varje modul är noggrant strukturerad med tydliga bedömningskriterier och checklistor, där modulerna är placerade på olika nivåer (1–3) i Sveriges referensram för kvalifikationer för livslångt lärande (SeQF).

Valideringen består av två delar. En del är ett digitalt system där deltagaren besvarar frågor om sina kunskaper samt genomför vissa praktiska uppgifter. Och en andra del där deltagarna har ett eller flera möten med en handledare, som med stöd av checklistor bedömer deltagarens kompetenser. Digital insamling av material möjliggör en effektiv granskning av både interna och externa kvalitetssäkrare.

– Jag som intern kvalitetssäkrare granskar varje validering och säkerställer att validanden svarat enligt bedömningskriterierna. Om jag bedömer att hen kan det som står i checklistan skickar jag resultatet till den externa kvalitetssäkraren hos den externa leverantören, som tittar en gång till, säger Anna-Lena Bergman.

Vi tror att validering kan vara ett bra sätt att väcka intresse. Samtidigt som validanderna får lite bättre självkänsla också, säger Anna-Lena Bergman.

Valideringen måste vara flexibel för att hantera deltagarnas olika bakgrunder och behov, exempelvis språksvårigheter. Målet är att samla bevis enligt bedömningskriterierna.

– Metoden för att samla in underlag för att kunna validera kompetenser kan se olika ut. Det kan handla om allt från att få fram uppgifter utifrån ett frågebatteri under ett samtal till att göra ljud- och videoinspelningar, säger Anna-Lena Bergman.

Frågor, påstående, alternativval och fritextsvar blandas. För att validera generella kompetenser inom service och bemötande kan validanden exempelvis få beskriva en situation där de blivit missnöjda med servicen och förklara vad de tänker.

– Det är ju själva tanken att man ska kunna svara på frågorna även om man inte haft ett serviceyrke, säger Anna-Lena Bergman.

Handledaren kan också observera validanden när hen gör praktiska uppgifter för att bedöma hens kompetens. Den praktiska uppgiften kan vara att ta emot människor i en verksamhets reception eller berätta om något inför sin klass.

Hon berättar vidare att många upplever att de saknar användbara kunskaper och kompetens eftersom de inte anser sig ha arbetat. Validering är här ett särskilt värdefullt verktyg eftersom det synliggör kompetenser som deltagaren själv inte vet om.

Anna-Lena Bergman nämner en kvinna från Syrien som inte ansåg att hon arbetat tidigare. Under valideringen framkom det att hon utfört sömmerskearbete från hemmet vilket hade gett henne kompetenser inom service och bemötande. Hon fick ett intyg på sina generella kompetenser, vilket ökade hennes självförtroende och gav henne en konkret och dokumenterad merit.

Andra som kan känna att de saknar kompetens är ungdomar.

– Ungdomarna kan ha varit volontärer eller hjälpt till någonstans, till exempel på evenemang. Men sen tänker man inte på att det ju faktiskt var ett jobb som man har lärt sig en massa av, säger Anna-Lena Bergman.

Hon berättar också att valideringen ibland väcker intresse hos validanderna för ämnen som de inte har tänkt på att de skulle kunna jobba med. Samtalen ger en väg framåt och kanske en tanke om utbildning. Grundtanken är att de ska gå ifrån valideringen med en positiv känsla.

– Vi tror att validering kan vara ett bra sätt att väcka intresse. Samtidigt som validanderna får lite bättre självkänsla också, säger Anna-Lena Bergman.

En stor utmaning för Folkuniversitetet är kostnaden för licensavtalet för det digitala systemet som används i valideringen. Därför behöver de uppdragsgivare, så som kommuner eller Arbetsförmedlingen.

Ett annat problem är att volymerna hittills varit för små varför man på gruppnivå inte kunnat dra några statistiskt säkerställda resultat. Men Folkuniversitetet har sett stor nytta på individnivå av arbetet med ökat självförtroende, nya insikter samt motivation att söka arbete eller utbildning bland validanderna.

I höst har de tecknat avtal med Arbetsförmedlingen där de ska validera ett större antal individer så de ser fram emot att följa de resultaten framåt.

Om Open College Network, länk till Valideringsforum.
https://valideringsforum.se/ocn-metoden/