I norska Klimahuset skapas dialog om hållbarhet: ”Att lyssna är nyckeln”

Sedan Klimahuset öppnade sina dörrar sommaren 2020, har det snabbt blivit en mötesplats för tusentals människor med olika bakgrund. Genom sina interaktiva aktiviteter har huset blivit en central del i den globala kampen mot klimatförändringar. Enbart under 2023 välkomnade Klimahuset över 200 skolklasser och lärargrupper.

Som en del av Naturhistoriskt museum vid Universitetet i Oslo erbjuder Klimahuset en unik möjlighet att delta i den populära Klima-dialogen. Här får besökarna möjlighet att utforska klimatfrågor på djupet genom samtal och aktivt lyssnande – en metod som uppmuntrar till förändring och nya perspektiv.

– En dialog handlar inte om att vinna, utan om att förstå. I en debatt fokuserar man ofta på att försvara sin egen åsikt, medan dialogen uppmuntrar oss att lyssna och kanske till och med att ändra vår syn på saker och ting, säger Solveig Gjørv Røraas.

Hon är en av Klimahusets fem klimapedagoger.

Metoden i praktiken

I Klimahuset får deltagarna möjlighet att utgå från konkreta saker som är nära relaterade till deras egna liv. Man inleder ofta sessionerna med frågan: Vad är det bästa du vet?

– Här kan man sedan lätt komma in på klimatfrågor beroende på deltagarnas svar. Det kan handla om hur skidföret, chokladproduktionen eller semesterresorna påverkas när klimatet förändras, berättar Solveig Gjørv Røraas.

I praktiken sitter deltagarna i en cirkel, och lärarens roll blir att agera facilitator – att guida samtalet och skapa en trygg plats där alla känner sig bekväma med att dela sina tankar. Det här är en pedagogisk metod som ofta bryter mot de traditionella undervisningsmönstren där läraren står som auktoritet i fronten.

– Många unga och vuxna är vana vid att läraren ska ha alla svar på frågorna och även vara den som initierar och leder allt. I dialogen ger vi alla deltagare lika stort utrymme för att tala, och det kan kännas annorlunda i början. Men det är så vi lär oss att tänka kritiskt och reflektera tillsammans, säger Solveig Gjørv Røraas.

Norsk olja och köttkonsumtion

Frågor om köttkonsumtion, bilkörning och vattenanvändning väcker ofta starka känslor och passionerade debatter i samhället som helhet. Klima-pedagogerna vill däremot lyfta samtalen till de större mer systematiska frågorna. Då kan diskussionen till exempel plötsligt börja handa om norsk oljeproduktion.

– Vi vill att deltagarna ska förstå de större sammanhangen och börja reflektera över hur deras handlingar är en del av ett globalt nätverk av politiska och ekonomiska beslut. Genom att koppla de individuella valen till de stora samhällsfrågorna hoppas vi att de också ska känna sig delaktiga i lösningarna, säger Solveig Gjørv Røraas.

Visuellt och taktilt som engagerar

Klimahuset har en rik flora av olika taktila och visuella hjälpmedel som används för att engagera besökarna. Bland annat har man en permanent utställning samt ett rum med en kontinuerligt föränderlig utställning baserad på aktuell forskning och andra aktuella globala frågor. Publiken kan även besöka ett “amfi”, ett stort rum där man ordnar aktiviteter och arrangemang som föreläsningar, fixa-verkstäder, dansföreställningar och boklanseringar, alltid med klimat och hållbarhet i fokus.

Ett särskilt rum i utställningen visar tre stora videoväggar där deltagarna får uppleva konsekvenser av torka, extremväder och issmältning, vilket ger en känsla av att vara mitt i klimatförändringarna. Klimahuset har också en naturvetenskaplig utställning som förklarar hur klimatet har förändrats historiskt och hur människans aktiviteter påverkar den globala uppvärmningen.

Deltagarna får aktivt reflektera och diskutera lösningar på olika nivåer – från individuella val till globala politiska beslut. Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska vi bo?

Solveig Gjørv Røraas förklarar:

– Deltagarna tilldelas olika roller, som expert, influencer, nytänkare, aktivist eller lagspelare, för att föreställa sig olika sätt att ta ansvar och driva förändring. Många känner sig stolta över sin profil och att med hjälp av den försöka hitta nya lösningar.

Att möta motstånd och polarisering

En av de utmaningar som Solveig Gjørv Røraas och hennes kollegor möter är den polariserade debatten kring klimatfrågor.

– Klimatfrågan är känslig och många har redan starka åsikter, särskilt när det gäller individuella val som matvanor och resor. Här ser vi dialogen som en väg för att skapa en förståelse för andras perspektiv. Genom att lyssna aktivt kan vi minska de polariseringar som den allmänna debatten i samhället ofta leder till, och skapa en trygg plats för samtal.

Nyanlända och språkets utmaningar

Det är inte bara åsikterna om klimatet som är en utmaning – motivationen bland vissa deltagare kan också vara låg. Det här gäller särskilt ungdomar som är trötta på klimatfrågorna. Gruppen vuxenstuderande består till stor del av nyanlända med begränsade kunskaper i både norska och engelska. Här har Klimahuset utvecklat olika pedagogiska metoder för att göra ämnet tillgängligt och engagerande för alla.

– Vi använder visuella metoder som till exempel bilder som gör det lättare att ta till sig information och känna sig delaktiga i dialogen, säger Solveig Gjørv Røraas.

Hon säger att just vuxenstuderande överlag tenderar att vara ivriga att få prata och delta i samtalen.

Engagemang som smittar

Klimapedagogen Solveig Gjørv Røraas ser sitt arbete som en chans att påverka samhället på ett positivt sätt.

– Det är fint att se hur vår undervisning kan ge människor nya verktyg och idéer. Att kunna bidra till att någon hittar sitt eget engagemang för klimatfrågor är en stor motivation för mig.

Hon tror att förmågan att lyssna, samarbeta och tänka i helheter är avgörande för att man ska kunna bidra till en hållbar framtid – för både unga och vuxna.

– Det handlar om att kunna sätta sig in i andras perspektiv och arbeta tillsammans för att lösa problem. Det är grunden för all förändring, avslutar hon.