Organisationen SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, driver ett projekt som ska “stärka och utveckla kommunernas samverkan och arbetssätt för att nå utrikesfödda kvinnor under föräldraledigheten och stötta deras väg till jobb”. Satsningen är en överenskommelse med regeringen under 2023–2025.
Utrikesfödda kvinnor är en grupp som har längre tid till etablering på arbetsmarknaden jämfört med hela gruppen utrikesfödda personer. Många utrikesfödda kvinnor i yrkesför ålder är föräldralediga under sina första år i Sverige.
Projektet drivs lokalt i 16 kommuner på de öppna förskolorna i samarbete med arbetsmarknadsenheterna. Se faktarutan “Vad är öppen förskola?”.
Luleå kommuns öppna förskola “Mötesplatsen för barn och föräldrar” deltar i projektet.
Luleå är med i projektet
Mötesplatsen i Luleå ligger centralt i staden. Här hade de precis börjat arbeta tillsammans med svenska för invandrare (SFI) och Rädda barnen i ett samverkansprojekt finansierat av Länsstyrelsen när SKR kom med sitt projekterbjudande. Det kändes naturligt att gå med.
Ett starkt skäl till det ursprungliga samarbetet mellan Mötesplatsen, SFI och Rädda barnen var att många kvinnor hoppade av SFI i Luleå på grund av föräldraledighet.
– När projektet kom hade vi precis börjat. Så det passade oss som hand i handske. Då fick vi ytterligare bekräftelse på att det här är en grupp som har det svårare att integreras och är svår att nå. Men också att vi var på rätt spår med vår verksamhet och att vi tillsammans med SKR och andra kommuner erbjöds en chans att utveckla den ännu mer, säger Anna-Sol Renberg som är projektledare för Svenska för mammor vid Vuxenutbildningen.
De driver projektet två förmiddagar i veckan, i ett separat klassrum (med öppen dörr), medan den övriga verksamheten pågår runt omkring. Barnen är ibland med mammorna, ibland utanför rummet med förskollärarna eller Rädda Barnens aktivitetsledare.
Personal som skapar trygghet
I Luleå arbetar fem personer med Svenska för mammor. Det är Åsa Furvall som är SFI-lärare, Susanne Morberg och Katarina Werndin som är förskollärare, Amanda Lanner från Rädda Barnen och Anna-Sol Renberg. Relationen till mammorna är central för deras arbete.
– Vi har pratat mycket om det här med att försöka skapa trygghet och arbeta relationsbyggande. Så vi är väldigt noga med att så många som möjligt av oss hälsar på och möter mammorna, säger Anna-Sol Renberg.
Hon berättar om deras olika fokus.
– SFI-läraren håller i språkundervisning, gör språkmaterial och kartlägger vad de är på för nivå och vad de har för behov. Det är ju hennes kompetens. Och jag som projektledare ansvarar för workshops på olika teman och att boka in studie- och yrkesvägledare samt arbetsmarknadskonsulter. Och att planera studiebesök och att andra aktörer kommer till oss, säger Anna-Sol Renberg.
Rädda barnens aktivitetsledares fokus är på föräldraskap och på barnen. Barnen är även i fokus för förskollärarna som dessutom bjuder in mammorna till Mötesplatsen andra dagar.
En viktig egenskap hos personalen är att den är flexibel, menar Anna-Sol Renberg. Det gäller förstås speciellt för SFI-läraren som måste arbeta med elever där alla är på sin egen nivå och i en miljö där undervisningen ofta blir avbruten.
– Vår SFI-lärare kartlägger varje person när den kommer. Vad är det för studieväg? Vad ligger du på för kurs? Och så har hon material, så att mamman direkt får ett papper och kollar om det är rätt nivå. Så alla jobbar individuellt med uppgifter som de får, i kombination med talövningar i grupp. Ibland har vi teman med olika ord, för att till exempel budget- och skuldrådgivningen ska komma eller för att vi ska gå iväg till föräldrasupporten, säger Anna-Sol Renberg.
Vinster
I Luleå ser de stora vinster av projektet för integration av både mammor och barn, och för språkundervisningen som inte avstannar helt bara för att en mamma går in i föräldraledighet. Ett av Mötesplatsens uppdrag är att öka deltagandet i förskola, och där har projektet både gett möjlighet att motivera mammorna att söka förskola och hjälpa dem söka förskoleplats.
Anna-Sol Renberg berättar att personalen i verksamheten ser att mammorna som kommer till dem gör små stegförflyttningar mot integration hela tiden. Det kan handla om att de vågar prata på svenska med svensktalande föräldrar på Mötesplatsen eller att de söker sig till en utbildning. Att inte bara mäta det stora målet, det vill säga att någon fått ett jobb eller fått betyg i en kurs på SFI, utan att titta även på de mindre stegen är något som Anna-Sol Renberg menar att SKR har lyft in i bilden.
– Vi är så tacksamma för SKR:s satsning, och vill gärna rekommendera andra kommuner att starta upp liknande verksamhet. Att satsa på utrikesfödda mammor gynnar både dem, deras barn och hela samhället, avslutar Anna-Sol Renberg.
Stark samverkan för att lotsa rätt
Redan i ett tidigare projekt såg SKR hur mycket som gjordes på de öppna förskolorna. Bland annat arbetade öppna förskolorna i samarbete med SFI för att stödja föräldrarnas språkutveckling. Nu ville SKR stödja fler kommuner att bredda samarbetet.
– I slutsatserna från vårt förra projekt såg vi att arbetsmarknadsperspektivet inte är så tydligt i de insatser som erbjuds på öppna förskolan idag. Det kan handla om exempelvis kontakt med studie- och yrkesvägledare på vuxenutbildningen och arbetsmarknadshandläggare på kommunernas arbetsmarknadsenheter, säger Hanna Sällemark som är projektledare på SKR för projektet “Öppen förskola – tillsammans för jobb och integration”.

Ett första delmål i projektet handlade om att få till samverkansformer mellan öppna förskolan och andra relevanta aktörer. Genom bred samverkan kan kvinnorna erbjudas många insatser som på olika sätt främjar vägen vidare ut i samhället och yrkeslivet. Kanske en utbildning eller SFI.
Fokus på långsiktiga resultat
För att kommunerna skulle få delta i satsningen var kravet att chefer från arbetsmarknad och öppen förskola var överens om att gå med och att samverka. Varje kommun har även haft en eller två utsedda processledare som driver satsningen lokalt.
Hanna Sällemark säger att både arbetsmarknadsenheten och den öppna förskolan ser vinsten med samverkan. De ser även stora vinster i samverkan med vuxenutbildningen, bland annat genom besök från studievägledare och SFI-lärare.
Förhoppningen är att kommunerna ska permanenta den verksamhet som startats genom projektet.
– Vi vill stötta kommunerna till att utveckla sitt arbete långsiktigt, genom att utgå ifrån sina resurser, behov och förutsättningar, säger Hanna Sällemark.
Tillit är en nyckel
En av nycklarna till att arbetet inom projektet fungerar är att det sker i öppna förskolan. Det är en verksamhet som föräldrar ofta har tillit till. Öppna förskolan är helt frivillig och föräldrarna kommer dit för att de känner förtroende för personalen och deras arbetssätt.
Tilliten är skälet till varför öppna förskolan är en så bra och lämplig arena för det här, menar Hanna Sällemark. När det sedan kommer personal ur nya yrkesgrupper in på öppna förskolan så ökar chansen att mammorna litar även på dem.
I tryggheten skapas mammornas relation till samhället och andra vuxna. Där växer också viljan att utvecklas i det nya språket och samhället. Det sker med personalens nyfikna bemötande men “utan krav och med utgångspunkt i kvinnornas behov”, som Hanna Sällemark uttrycker det.
Faktarutor
Vad är öppen förskola?
Öppen förskola är pedagogisk verksamhet och är ett komplement till förskola och pedagogisk omsorg. Målgruppen är barn och föräldrar som är hemma på dagarna, till exempel under föräldraledighet.
Den öppna förskolan ska erbjuda pedagogisk verksamhet för barn i nära samarbete med de vuxna besökarna. Verksamheten ger också vuxna en gemenskap. Besökarna är inte inskrivna utan bestämmer när och hur ofta de vill delta.
Källa: 25 kapitlet 3 § skollagen.
Mer om projektet “Öppen förskola – tillsammans för jobb och integration” hos SKR.



