– För mig handlar hållbarhet om att ta ansvar. Vi måste minska vår påverkan på miljön och skapa en framtid där kommande generationer också har ett jordklot att leva på.
När läraren Eva-Lotta Rehnman pratar om hållbarhet märks det snabbt att ämnet ligger henne varmt om hjärtat. Som lärare i handel och företagsekonomi vid den finländska yrkesutbildningen Axxell ser hon sitt yrke som en fin möjlighet att påverka framtidens yrkespersoner. Hållbarhet har redan länge varit en självklar del av hennes undervisning.
– Nu börjar man märka att de som bestämmer om innehållet i våra utbildningar fått in ett starkare hållbarhetstänk, och det finns inbakat i våra examensgrunder som helhet.
Tidigare var det begränsat till enskilda små kurser.
Rehnman vill få de unga att förstå att hållbarhet inte enbart är en fråga för individen.
– Vi kan inte lösa allt som privatpersoner, och det är avgörande att också företag och myndigheter tar sitt ansvar.
Kompetenslöften – en metod för hållbarhet i yrkesutbildningen
- Vad är kompetenslöften?
Visuella löften som tydliggör hållbarhetens roll inom olika yrkesroller. - Hur används de?
Som planscher, undervisningsmaterial eller avtal där studerande förbinder sig att arbeta hållbart i sina framtida yrken. - Vilka områden täcker de?
I Axxell finns de redan för merkonomer, kockar, bagare, resebranschen och programutvecklare. Andra finländska skolor använder dem också, till exempel uitfrån det nationella Vaski-projektet. - Varför är de viktiga?
De hjälper studerande att förstå och praktisera hållbarhet i konkreta situatione, och blir en kompass för framtidens hållbara yrkesliv.
Hon skapade en hållbarhetskompass
En av Eva-Lotta Rehnmans senaste insatser är att hon utformat kompetenslöften – en visuell påminnelse om vad hållbarhet innebär inom olika yrken. Grundtanken är att lärare och studerande alltid ska ha dem åtanke i sitt arbete.
– Idén föddes ur ett behov av att konkretisera hållbarhet. Det kan vara svårt att koppla hållbarhet till vardagen, men med synliga planscher, till exempel i våra verkstäder blir det tydligt, säger hon.
För de blivande bagarna står det till exempel att de ska förstå betydelsen av ergonomiska arbetsställningar för att främja sin egen ork och arbetsförmåga.
Löftena används redan inom flera av skolans utbildningsområden och målsättningen är att de ska expandera till flera branscher. Rehnman hoppas att initiativet ska inspirera fler att ta ansvar och föra hållbarhetsfrågorna vidare i sina framtida yrkesroller.
– Nästa steg är att de ska användas som en slags överenskommelse där studerande lovar att tillämpa hållbara metoder i sina framtida yrkesroller.
Idén till kompetenslöftena kom via en annan finländsk yrkesutbildning (Lounais-Hämeen koulutuskuntayhtymä, Forssan ammatti-instituutti). Rehnman har inom ramarna för ett projekt haft flera möten och samtal med läraren och ansvars- och klimatkoordinatorn Tiina Nurmi.
Eva-Lotta Rehnmans tips för hållbar undervisning
- Koppla hållbarhet till yrkesrollen: Gör det tydligt hur hållbarhet kan tillämpas i praktiken inom olika branscher.
- Använd kreativa projekt: Låt studerande skapa något konkret där de kan bli engagerade.
- Tänk socialt hållbart: Främja samarbete och engagemang mellan olika utbildningslinjer.
- Visualisera: Använd visuella verktyg som till exempel kompetenslöften för att påminna om hållbarhet i vardagen.
- Minimera resursslöseri: Uppmuntra återanvändning och hitta sätt att minska matsvinn och energianvändning.
Hållbar utveckling som röd tråd
Eva-Lotta Rehnman undervisar sina merkonomstuderande i en obligatorisk kurs som omfattar en studiepoäng i hållbar utveckling. Utgångspunkten är FN:s globala mål för Agenda 2030.
Ett populärt koncept i kursen är “trash art”, där studerande ska förvandla gamla föremål till nya användbara produkter. Det handlar om att visa hur hållbarhet kan kombineras med kreativitet och affärsutveckling. Det gäller att försöka adressera de motsägelsefulla budskapen som finns i branschen, det vill säga försäljning, handel och konsumtion kontra hållbarhet.
– Våra studerande ska bli affärsmänniskor som producerar och säljer tjänster och produkter, men samtidigt måste vi som privatpersoner och företag göra rätt val. Det handlar om att ställa krav både uppåt och nedåt i kedjan. Jag vill att studerande ska förstå att vi både som privatpersoner och blivande företagare kan göra skillnad.
Rehnman upplever att hållbarhetsämnet är starkt polariserat.
– Många av de unga är motiverade, men vissa familjer har fortfarande inte ens börjat sortera sitt avfall, men som helhet försöker jag undvika att skapa klimatångest. För mig är det också viktigt att unga får känna att hållbarhet är meningsfullt och faktiskt kreativt. Vi behöver inte lämna onödigt stora fotavtryck efter oss.
Kreativt bröllopsprojekt i samarbete
Ett annat exempel på engagemang är det så kallade ”bröllopsprojektet”. Här samarbetade skolans handelsstuderande med skolans kockteam och olika branschutbildningar för att skapa en bröllopslunch. Hållbarhet genomsyrade allt från mat till dekorationer, och projektet var samtidigt ett kundprojekt.
– Våra studerande fick en unik möjlighet att arbeta med verkliga kunder, träna på samarbete och tänka hållbart. Samarbetet gjorde dem stolta, och vi fick fin feedback. Det var roligt att se hur de lärde sig av varandra och tog ansvar, berättar Eva-Lotta Rehnman.
Dekorationerna gjordes av återvunna material, naturkvistar och vikta papperstranor, och därtill lånade man ljusslingor och bröllopskläder för att minimera inköp.
– En studerande som var duktig på origami lärde oss andra att vika tranor. Det är inte alltid läraren som ska stå för all kunskap.
Matens hållbarhet var också i fokus. Matsvinnet minimerades och resterna användes som lunch dagen efter.
Hållbarhetsprojekt
- Den finländska yrkesutbildningen har varit starkt engagerade i det nationella Vaski-projektet, där skolors miljöarbete kartlades och förbättrades. Det var också via det projektet som läraren Eva-Lotta Rehnman fick idén till kompetenslöftena.
- Inom ramarna för projektet har skolor i Finland också undersökt och mätt skolornas egna ekologiska fotavtryck. I Axxell är det studiesekreteraren Jerker Hagström som arbetat med koldioxidberäknandet under åren 2019 och 2020.
Lärarens utmanande vardag
Eva-Lotta Rehnman har lång erfarenhet av att arbeta med hållbarhetsfrågor, och nyligen firade hon sitt 20-årsjubilum som lärare i branschen. Men trots sitt stora engagemang beskriver hon rollen som lärare och ambassadör för hållbarhetsfrågor som utmanande.
– Det krävs mycket av en lärare att driva stora praktiska projekt. Men det är också inspirerande att se hur unga växer och blir stolta över sitt arbete.
Trots utmaningarna finns det hopp för framtiden.
– Fler företag börjar nu ta ansvar och det märks tydligt. Som lärare är vår roll att inspirera och visa att hållbarhet kan löpa som en röd tråd genom allt vi gör. Små steg kan göra stor skillnad, och det är alltid lika fint att se när någon enskild studerande vaknar till.
