13/09/2024

Finland

7 min.

Det blev överraskande stor effekt när skolan tog bort hundratals matbrickor i plast

En finländsk yrkesutbildare har lyckats spara mängder av vatten, diskmedel och energi i sina skolkök. Med några enkla tricks har matsvinnet minskat och kockarna i Karis har som positiv bieffekt fått lite mera tid att chilla med varandra. När man införde Överraskningarnas dag på menyn blev det en hit.

Kockarna Hanna Al Gburi, Jonas Wasiljeff och Jessica Nybacka serverar varje dag mat åt hundratals personer i Axxell.

Kockarna Hanna Al Gburi, Jonas Wasiljeff och Jessica Nybacka serverar varje dag mat åt hundratals personer i Axxell. Foto: Nina Ahtola

Kökschefen Jonas Wasiljeff och hans kockar håller på att förbereda dagens lunch. Det är bråttom för snart kommer hundratals yrkesstuderande att strömma in och ta för sig av den varma maten, av salladsbordet, bröd, smör, dryck och bestick. Men de kommer inte att hitta en bricka att ställa allting på, och inte heller en skild liten tallrik för sallad, förutom när det serveras soppa.

Skolans studerande har vant sig vid att vara utan brickor och salladstallrikar.
Skolans studerande har vant sig vid att vara utan brickor och salladstallrikar. Foto: Nina Ahtola

– I augusti när skolan började var brickorna borta och en vecka senare var det nya systemet inkört, men redan på våren hade saken diskuterats i skolans miljögrupp, säger Jonas Wasiljeff.

Bra för miljö och personal

Yrkesutbildningen Axxell har sammanlagt cirka 3000 examensstuderande på många orter. I Pargas införde man samma miljötänk redan för flera år sedan. Det blev aktuellt när de nya näringsrekommendationerna kom som lade stort fokus på hållbarhet.

– Först gjorde vi ett experiment och sedan körde vi på. På det här sättet kan vi spara vatten, energi och diskmedel, men det sparar också tid som vi nu kan använda till att baka och laga mat, säger kökschefen Camilla Karlsson.

Tidigare hanterade de båda köken sammanlagt upp till femhundra brickor och salladstallrikar varje dag. De skulle diskas, torkas och sedan radas tillbaka.

– Nu får vi mera tid över att chilla lite och gå igenom viktiga saker, säger Jonas Wasiljeff.
Det här uppskattas av kockarna.

Hanna Al Gburi och Jonas Wasiljeff söker hela tiden nya metoder som minskar matsvinn och sparar på miljön.
Hanna Al Gburi och Jonas Wasiljeff söker hela tiden nya metoder som minskar matsvinn och sparar på miljön. Foto: Nina Ahtola

– Nu när brickrallyt är borta blir vi tidigare färdiga med disken och slutstädningen, säger Hanna Al Gburi.

– Nu är ingen av oss lika låsta vid disken längre och det ger mera frihet, säger kocken Jessica Nybacka.

Mindre svinn och mera sallad

Biokärlen har också blivit tommare och matsvinnet har minskat.

– Tidigare tog våra matgäster ofta för mycket mat på två tallrikar som de sedan slängde. Nu när all mat hamnar på en tallrik kan man bättre uppskatta mängden man orkar äta, säger Jonas Wasiljeff.
I stället går det åt mera sallad. Hur är det möjligt?

Kocken Hanna Al Gburi är i full gång med att tillreda dagens lunch.
Kocken Hanna Al Gburi är i full gång med att tillreda dagens lunch. Foto: Nina Ahtola

– Nu går man mera naturligt förbi själva salladsbordet, tidigare stod det lite vid sidan om, säger Jessica Nybacka.
När man inte längre behöver tänka på brickornas placering har man kunnat utveckla ett mera logiskt flöde i matsalen.

Köket planerades annorlunda

Men det nya systemet kräver förstås mera av matgästerna.

– Våra lärare hade vissa problem i början och undrade hur de skulle få allting med sig till borden, men våra studerande klarade det bra. I dag är det ingen som reagerar på det längre, säger Camilla Karlsson.
I Pargas har det varit aktuellt att planera och bygga en helt ny skolbyggnad.

– Köksplaneraren blev mycket förvånad när vi sa att vi inte vill att de planerar in något utrymme för brickvagnar. För oss skulle det ha varit att ta flera steg tillbaka, säger Camilla Karlsson.

Hälsosamt att vänja om

I Karis har skolans studerande inte heller reagerat särskilt mycket, men personalen har behövt lite omställningstid.

– Det kräver uppoffringar att ändra sina invanda mönster, men det är hälsosamt för alla, säger examenshandledaren Henriette Eriksson.
Ron Svanfeldt som studerar till programutvecklare i Axxell berättar att man diskuterat det nya systemet i den obligatoriska kursen hållbar utveckling.

– Den kursen har varit nyttig på alla sätt och väckt många tankar och gett mycket att fundera på.

I likhet med Michelle Kihlstedt som studerar till barnledare är den blivande programutvecklaren övertygad om att det här är viktigt. Båda två säger att vi har endast en jord att leva på och den måste vi ta hand om. I vardagen bidrar de gärna med små saker som kan leda till en mer hållbar värld.

Köket bjuder på överraskningar

I ett hörn av köket står romukylen (från finskans romu, som betyder ungefär skrot). Här samlas ingredienser och matvaror som blivit över när skolans kockstuderande varit i övningsköket.

– Varorna förs hit på kvällen och på morgonen kan man hitta både det ena och det andra som vi försöker använda på bästa sätt, säger Jonas Wasiljeff.
Han berättar också om Överraskningarnas dag. Då tömmer man frysen och värmer upp lunchrätter som tidigare blivit över.

– I bästa fall kan det finnas upp till fem-sex maträtter att välja mellan, men bara lite av varje. Det här är omtyckt av våra studerande som skyndar sig hit för att hinna få sin favoriträtt, säger Jonas Wasiljeff.

Nyeste artikler fra NVL

Bokhyller i et bibliotek fylt med et variert utvalg av bøker, inkludert tegneserier, romaner og faglitteratur.

10/03/2025

Norge

12 min.

Et enormt datamateriale om kunnskapsnivået hos voksne foreligger i PIAAC2-undersøkelsen. Hovedresultatene kan oppsummeres på fire linjer, men det er mye, mye mer å hente i resultatene fra store intervjuer med 4000 respondenter (Norge) i alderen fra 16 til 65 år.

Ung man i grå t-shirt skriver på ett papper i ett klassrum, med en vattenflaska och en penna på bordet.

04/03/2025

Sverige

11 min.

Sverige toppar OECD:s PIAAC-undersökning, men unga vuxnas läsfärdigheter försämras – särskilt bland utrikes födda. Studien bekräftar vikten av utbildning för jobb, ekonomi och hälsa. Skolverket arbetar för att språk- och läsundervisningen kan bli bättre inom sfi och komvux.

Marta Villalba Lázaro

26/02/2025

Åland

3 min.

Marta Villalba Lázaro från Mallorca bytte bana i mogen ålder. Från att ha varit advokat tog hon en doktorsexamen i filologi. Nu ska hon var med och leda och bistå med juridisk expertis inom ett projekt där tolv kustnära universitet ska skapa ett gemensamt europeiskt universitet. Två av skolorna finns på Åland och Färöarna.

Share This